Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Runeberg

  • Om handskriften
  • 1. Pepparnötter
  • 2. På annat sätt
  • 3. Ärtmjölsbakelse
  • 4. Sirapsbröd
  • 5. Mannagrynskaka
  • 6. Bitterbiskvi
  • 7. Potatismjölskaka
  • 8. Gamlakarleby kringlor
  • 9. Tebröd
  • 10. Sockerspånor
  • 11. Mandelberg
  • 12. Att inlägga spenat
  • 13. Äggkringlor
  • 14. Storstruvor
  • 15. Brända mandlar (Emmas)
  • 16. På annat sätt
  • 17. Botbyjungfruns sockerkaka
  • 18. Äpplen med äggavredning
  • 19. Stuvad gädda
  • 20. Mjölpudding
  • 21. På annat sätt
  • 22. Mjölkcrème
  • 23. Godkänd sockerkaka
  • 24. Min sockerkaka
  • 25. Fru Öhmans sockerbröd
  • 26. Fru Öhmans sockerkaka
  • 27. Sockerbröd på annat sätt
  • 28. Pepparkakor
  • 29. Mandelspån
  • 30. Torra mandelformar
  • 31. Kanelbröd
  • 32. Laxbullar
  • 33. Fredriks punsch
  • 34. Svensk punsch
  • 35. Fisklutning
  • 36. Äggryn
  • 37. Morseller
  • 38. Bärgeléer
  • 39. Små torra kakor av bär eller frukt
  • 40. Sockerdricka
  • 41. Kaka av kokt smet
  • 42. Sockerbakelse
  • 43. Vita pepparnötter
  • 44. Honungskakor
  • 45. Äppelpudding med äggvitor
  • 46. Bakelse. Smörspånor
  • 47. Våffelpudding
  • 48. Äggvitpudding
  • 49. Vattenjästa kringlor
  • 50. Risgryn till pirog
  • 51. Jäst
  • 52. Hjorthorn
  • 53. Gurkinläggning
  • 54. Mitt mjöd
  • 55. Pepparkakor (Lisettes)
  • 56. Köttsaltning (fru Öhmans)
  • 57. Köttsaltning (fru Sirens)
  • 58. Köttsaltning 1853
  • 59. Mandelmassa
  • 60. Uppblåst socker
  • 61. Trollcrème
  • 62. Pickles
  • 63. Tebröd
  • 64. Tekringlor
  • 65. Potatispudding
  • 66. Soja
  • 67. Persisk skarpsås
  • 68. Insaltning av gravlax, till vinterbehov
  • 69. Lutfisk
  • 70. Viborgs kringlor
  • 71. Runebergsbakelse
  • 72. Morotsgeléer
  • 73. Biskvier, söta och bittra
  • 74. Stadig gräddskum
  • 75. Bergcrème
  • 76. Syra ur mjölk
  • 77. Frukt förvaras
  • 78. Svarta spetsar och siden tvättas
  • 79. Förfrusna växter
  • 80. Glas renas
  • 81. Gurkor (Fru Öhman)
  • 82. Ojäst knäckebröd
  • 83. Skålbröd
  • 84. Pepparkaksbeskrivning
  • 85. Pepparkakor
  • 86. Roast Beef
  • 87. Mince Pie
  • 88. Smördeg härtill
  • 89. Spritärter på butelj
  • 90. Jäst hallonsaft
  • 91. Tebröd utan ägg
  • 92. Kryddsill
  • 93. Falsk gräddkaka eller munkar
  • 94. Gotländsk strömming
  • 95. Vallota purpurea
  • 96. Beskrivning på brunfärg på bomull
  • 97. Gistnade träkäril
  • 98. Koschenillrött på ylle
  • 99. Äkta rött på ylle
  • 100. Gardintvätt
  • 101. Äkta indigoblått, utan kyp
  • 102. Brunt på linne och bomull
  • 103. Svart på ylle
  • 104. Brunt på bomull
  • 105. Gredelint på ylle med orselj
  • 106. Brunt och gredelint på ylle med orselj
  • 107. Blått på ylle
  • 108. Blå färg, vacker och hög på ylle och silke, med Lycopodium complanatum, eller jämna lummer
  • 109. Klar citrongult på ylle
  • 110. Grått på linne
  • 111. Att bona mahognymöbler
  • 112. Att bleka väv på 9 dygn
  • 113. Stärkelse till ränning för bomullsgarn
  • 114. Klister till linneväv
  • 115. Gummigaloscher att lappa
  • 116. Långsamt torkande gips
  • 117. Klädtvätt (engelsk metod)
  • 118. Brunt på bomull
  • 119. Ljusgrön tapetfärg
  • 120. Lenas gråfärg
  • 121. Rostgult
  • 122. Svart på ylle och linne
  • 123. Fläckar ur siden
  • 124. Silver tvättas
  • 125. Ägg förvaras
  • 126. Potatismjöl torkas
  • 127. Att färga grått
  • 128. Tvålkokning
  • 129. Anmärkningar vid tvålkokning 1852
  • 130. [Anmärkningar vid tvålkokning] 1853
  • 131. Frossakurer
  • 132. Frossakur
  • 133. Anilinblått på ylle
  • 134. Frosskurer
  • 135. Dito
  • 136. Frosskur
  • 137. Dito
  • 138. Dito
  • 139. Dito
  • 140. Dito
  • 141. Frosskur
  • 142. Dito
  • 143. Dito
  • 144. Eld- och vattenfast lim
  • 145. Blanksmörja
  • 146. Kitt för piphuvuden
  • 147. Kitt för stenkäril
  • 148. Fernissa till kopparstick och kartor
  • 149. Grönt
  • 150. Skogsull
  • 151. [Mattor]
  • 152. Bläckfläckar urtagas
  • 153. Mot råttor, flugor, maskar
  • 154. Unga fruktträd
  • 155. Smultronplantor
  • 156. Klorkalk mot mask på fruktträd
  • 157. Brygd
  • 158. Anilinblått på ylle
  • 159. Mot rödsot
  • 160. Mot råttor
  • 161. Mot ogräs på trädgårdsgångar
127. Att färga grått

128. Tvålkokning

129. Anmärkningar vid tvålkokning 1852

128. Tvålkokning

Lästext

|93| |95|

Tvålkokning

1 I botten av tinan läggas 3 käppar åt ena leden, och åt den andra så tätt att mellanrummen utgöra lika bredd med käpparnas bredd. Därpå lägges en krans av halm kring kanten, så av skuren halm tvärsöver och sist ett kläde. Därpå blandas i en så 3 delar aska och en del kalk med 2 delar vatten. Röres väl om och öses med en spade på tinan. Detta upprepas så länge tills all aska och kalk blivit östa på tinan. Därpå öses kokande vatten på tinan till dess det står vid pass ett kvarter över askan, varpå tinan täckes väl och får stå vid|94||96| pass 1 ½ dygn.

2 Den starkaste luten utrinnas först och tages till exempel ett ämbar som böra vara så stark att ett ägg flyter men alltför stark lut är ej heller bra.

3 Den erhållna luten bör mycket snart förbrukas emedan den fördärvas av luften.

4 Till en del kåda tages 2 delar talg, kådan skäres först med luten, innan talgen ilägges.

5 Talgen lägges i grytan, därpå hälles till var mark talg ungefär ett stop lut, den tillslås småningom att man ser när man fått nog därav. Har man fått nog därav så är såpan genomskinlig, klar, brunaktig och låter draga sig i långa trådar. Boken kokar endast en halv timme, fru Öhman fyra timmar.

6 När såpan visar tillbörlig beskaffenhet|95||97| tillöses salt, drygt en öppen näve på talg marken. Provas i ett vinglas om det skiljer sig.

7 Efter saltets tilläggande kokas såpan ungefär en timma, då den får rinna genom silduk i ett trädkäril.

8 För att yttermera koncentrera tvålen tages den kallnad av luten och lägges i grytan, tillslås par ämbar svag lut vartill man blandat koksalt, ungefär 3 skålpund till varje ämbar, och låter massan koka upp. Skulle när man provar, den icke skilja sig, tillägges mera salt. Kokar till dess skummet icke mera visar sig som små utan som mycket stora|96||98| bläddror.

9 Den färdigkokta såpan öser man sen elden blivit släkt, från under luten, slår i formen varöver ett kläde blivit lagt, och låter den kallna.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |93| |95|

    Tvålkokning.

    I botten af tinan läggas 3 käppar åt ena leden, och åt den andra så tätt att mellanrummen utgöra lika bredd med käpparnes bredd. Derpå lägges en krans af halm kring kanten, så af skuren halm tversöfver och sist ett kläde. Derpå blandas i en så 3 delar aska och en del kalk med 2 delar vatten röres väl om och öses med en spade på tinan. Detta upprepas så länge tills all aska och kalk blifvit östa på tinan. Derpå öses kokande vatten på tinan till dess det står vid pass ett qvarter öfver askan, hvarpå tinan täckes väl och får stå vid|94||96| pass 1 ½ dygn.

    Den starkaste luten utrinns först och tages t ex ett ämbar som böra vara så stark att ett ägg flyter men allför stark lut är ej eller bra.

    Den erhållna luten bör mycket snart förbrukas emedan den förderfvas af luften.

    Till en del kåda tages 2 delar talg, kådan skäres först med luten, innan talgen ilägges.

    Talgen lägges i grytan, derpå hälles till hvar mark talg ungefär ett stop lut, den tillslås småningom att man ser när man fått nog deraf. Har man fått nog deraf så är såpan genomskinlig, klar, brunaktig och låter draga sig i långa trådar. Boken kokar endast en half timme, fru Öhman fyra timmar.

    När såpan visar tillbörlig beskaffenhet|95||97| tillöses sallt, drygt en öppen näfve på talg marken. Profvas i ett vinglas om det skiljer sig.

    Efter salltets tilläggande kokas såpan ungefär en timma, då den får rinna genom silduk i ett trädkäril.

    För att yttermera koncentrera tvålen tages den kallnad af luten och lägges i grytan, tillslås par ämbar svag lut hvartill man blandadt koksallt ungefär 3 ℔ till hvarje ämbar och låter massan koka upp. Skulle när man profvar, den icke skilja sig, tillägges mera sallt. Kokar till dess skummet icke mera visar sig som små utan som mycket stora|96||98| bläddror.

    Den färdigkokta såpan öser man sen elden blifvit släkt, från under luten, slår i formen hvaröfver ett kläde blifvit laggdt, och låter den kallna.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn