Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Runeberg

  • Om handskriften
  • 1. Pepparnötter
  • 2. På annat sätt
  • 3. Ärtmjölsbakelse
  • 4. Sirapsbröd
  • 5. Mannagrynskaka
  • 6. Bitterbiskvi
  • 7. Potatismjölskaka
  • 8. Gamlakarleby kringlor
  • 9. Tebröd
  • 10. Sockerspånor
  • 11. Mandelberg
  • 12. Att inlägga spenat
  • 13. Äggkringlor
  • 14. Storstruvor
  • 15. Brända mandlar (Emmas)
  • 16. På annat sätt
  • 17. Botbyjungfruns sockerkaka
  • 18. Äpplen med äggavredning
  • 19. Stuvad gädda
  • 20. Mjölpudding
  • 21. På annat sätt
  • 22. Mjölkcrème
  • 23. Godkänd sockerkaka
  • 24. Min sockerkaka
  • 25. Fru Öhmans sockerbröd
  • 26. Fru Öhmans sockerkaka
  • 27. Sockerbröd på annat sätt
  • 28. Pepparkakor
  • 29. Mandelspån
  • 30. Torra mandelformar
  • 31. Kanelbröd
  • 32. Laxbullar
  • 33. Fredriks punsch
  • 34. Svensk punsch
  • 35. Fisklutning
  • 36. Äggryn
  • 37. Morseller
  • 38. Bärgeléer
  • 39. Små torra kakor av bär eller frukt
  • 40. Sockerdricka
  • 41. Kaka av kokt smet
  • 42. Sockerbakelse
  • 43. Vita pepparnötter
  • 44. Honungskakor
  • 45. Äppelpudding med äggvitor
  • 46. Bakelse. Smörspånor
  • 47. Våffelpudding
  • 48. Äggvitpudding
  • 49. Vattenjästa kringlor
  • 50. Risgryn till pirog
  • 51. Jäst
  • 52. Hjorthorn
  • 53. Gurkinläggning
  • 54. Mitt mjöd
  • 55. Pepparkakor (Lisettes)
  • 56. Köttsaltning (fru Öhmans)
  • 57. Köttsaltning (fru Sirens)
  • 58. Köttsaltning 1853
  • 59. Mandelmassa
  • 60. Uppblåst socker
  • 61. Trollcrème
  • 62. Pickles
  • 63. Tebröd
  • 64. Tekringlor
  • 65. Potatispudding
  • 66. Soja
  • 67. Persisk skarpsås
  • 68. Insaltning av gravlax, till vinterbehov
  • 69. Lutfisk
  • 70. Viborgs kringlor
  • 71. Runebergsbakelse
  • 72. Morotsgeléer
  • 73. Biskvier, söta och bittra
  • 74. Stadig gräddskum
  • 75. Bergcrème
  • 76. Syra ur mjölk
  • 77. Frukt förvaras
  • 78. Svarta spetsar och siden tvättas
  • 79. Förfrusna växter
  • 80. Glas renas
  • 81. Gurkor (Fru Öhman)
  • 82. Ojäst knäckebröd
  • 83. Skålbröd
  • 84. Pepparkaksbeskrivning
  • 85. Pepparkakor
  • 86. Roast Beef
  • 87. Mince Pie
  • 88. Smördeg härtill
  • 89. Spritärter på butelj
  • 90. Jäst hallonsaft
  • 91. Tebröd utan ägg
  • 92. Kryddsill
  • 93. Falsk gräddkaka eller munkar
  • 94. Gotländsk strömming
  • 95. Vallota purpurea
  • 96. Beskrivning på brunfärg på bomull
  • 97. Gistnade träkäril
  • 98. Koschenillrött på ylle
  • 99. Äkta rött på ylle
  • 100. Gardintvätt
  • 101. Äkta indigoblått, utan kyp
  • 102. Brunt på linne och bomull
  • 103. Svart på ylle
  • 104. Brunt på bomull
  • 105. Gredelint på ylle med orselj
  • 106. Brunt och gredelint på ylle med orselj
  • 107. Blått på ylle
  • 108. Blå färg, vacker och hög på ylle och silke, med Lycopodium complanatum, eller jämna lummer
  • 109. Klar citrongult på ylle
  • 110. Grått på linne
  • 111. Att bona mahognymöbler
  • 112. Att bleka väv på 9 dygn
  • 113. Stärkelse till ränning för bomullsgarn
  • 114. Klister till linneväv
  • 115. Gummigaloscher att lappa
  • 116. Långsamt torkande gips
  • 117. Klädtvätt (engelsk metod)
  • 118. Brunt på bomull
  • 119. Ljusgrön tapetfärg
  • 120. Lenas gråfärg
  • 121. Rostgult
  • 122. Svart på ylle och linne
  • 123. Fläckar ur siden
  • 124. Silver tvättas
  • 125. Ägg förvaras
  • 126. Potatismjöl torkas
  • 127. Att färga grått
  • 128. Tvålkokning
  • 129. Anmärkningar vid tvålkokning 1852
  • 130. [Anmärkningar vid tvålkokning] 1853
  • 131. Frossakurer
  • 132. Frossakur
  • 133. Anilinblått på ylle
  • 134. Frosskurer
  • 135. Dito
  • 136. Frosskur
  • 137. Dito
  • 138. Dito
  • 139. Dito
  • 140. Dito
  • 141. Frosskur
  • 142. Dito
  • 143. Dito
  • 144. Eld- och vattenfast lim
  • 145. Blanksmörja
  • 146. Kitt för piphuvuden
  • 147. Kitt för stenkäril
  • 148. Fernissa till kopparstick och kartor
  • 149. Grönt
  • 150. Skogsull
  • 151. [Mattor]
  • 152. Bläckfläckar urtagas
  • 153. Mot råttor, flugor, maskar
  • 154. Unga fruktträd
  • 155. Smultronplantor
  • 156. Klorkalk mot mask på fruktträd
  • 157. Brygd
  • 158. Anilinblått på ylle
  • 159. Mot rödsot
  • 160. Mot råttor
  • 161. Mot ogräs på trädgårdsgångar
129. Anmärkningar vid tvålkokning 1852

130. [Anmärkningar vid tvålkokning] 1853

131. Frossakurer

130. [Anmärkningar vid tvålkokning] 1853

Lästext

[Anmärkningar vid tvålkokning] 1853

1 Luten, ehuru av större mängd aska än förra året, blev svag. Till första grytan, däri befanns en större del kåda (en del kåda, två delar talg?) lade jag därföre pottaska för 10 koppar. Tvålen blev utmärkt god. Till de senare grytorna lade jag ej pottaska, utan spädde ideligen lut till och kokade åter, och fick även sålunda en ganska god tvål, ehuru ej fullt så god som första grytan.

2 Fru Ö: säger sig ofta kokat tvål av lut där ej ägget flutit, men genom spädning och kokning har tvålen dock blivit god.

3 (att efter saltningen tillslå vatten rekommenderas av många, och bör därmed göras försök vid kommande tvålkokningar, huruvida det endast ökar vikten eller verkligen godheten av tvålen.)

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    1853.

    Luten, ehuru af större mängd aska än förra året, blef svag. Till första grytan, deri befanns en större del kåda (en del kåda, två delar talg?) lade jag derföre pottaska för 10 kop. Tvålen blef utmärkt god. Till de sednare grytorna lade jag ej pottaska, utan spädde ideligen lut till och kokade åter, och fick äfven sålunda en ganska god tvål, ehuru ej fullt så god som första grytan.

    Fru Ö: säger sig ofta kokat tvål af lut der ej ägget flutit, men genom spädning och kokning har tvålen dock blifvit god.

    (att efter saltningen tillslå vatten recommenderas af många, och bör dermed göras försök vid kommande tvålkokningar, huruvida det endast ökar vigten eller verkligen godheten af tvålen.)

     

     

       

       

       

      Ny kolumn