Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Runeberg

  • Om handskriften
  • 1. Pepparnötter
  • 2. På annat sätt
  • 3. Ärtmjölsbakelse
  • 4. Sirapsbröd
  • 5. Mannagrynskaka
  • 6. Bitterbiskvi
  • 7. Potatismjölskaka
  • 8. Gamlakarleby kringlor
  • 9. Tebröd
  • 10. Sockerspånor
  • 11. Mandelberg
  • 12. Att inlägga spenat
  • 13. Äggkringlor
  • 14. Storstruvor
  • 15. Brända mandlar (Emmas)
  • 16. På annat sätt
  • 17. Botbyjungfruns sockerkaka
  • 18. Äpplen med äggavredning
  • 19. Stuvad gädda
  • 20. Mjölpudding
  • 21. På annat sätt
  • 22. Mjölkcrème
  • 23. Godkänd sockerkaka
  • 24. Min sockerkaka
  • 25. Fru Öhmans sockerbröd
  • 26. Fru Öhmans sockerkaka
  • 27. Sockerbröd på annat sätt
  • 28. Pepparkakor
  • 29. Mandelspån
  • 30. Torra mandelformar
  • 31. Kanelbröd
  • 32. Laxbullar
  • 33. Fredriks punsch
  • 34. Svensk punsch
  • 35. Fisklutning
  • 36. Äggryn
  • 37. Morseller
  • 38. Bärgeléer
  • 39. Små torra kakor av bär eller frukt
  • 40. Sockerdricka
  • 41. Kaka av kokt smet
  • 42. Sockerbakelse
  • 43. Vita pepparnötter
  • 44. Honungskakor
  • 45. Äppelpudding med äggvitor
  • 46. Bakelse. Smörspånor
  • 47. Våffelpudding
  • 48. Äggvitpudding
  • 49. Vattenjästa kringlor
  • 50. Risgryn till pirog
  • 51. Jäst
  • 52. Hjorthorn
  • 53. Gurkinläggning
  • 54. Mitt mjöd
  • 55. Pepparkakor (Lisettes)
  • 56. Köttsaltning (fru Öhmans)
  • 57. Köttsaltning (fru Sirens)
  • 58. Köttsaltning 1853
  • 59. Mandelmassa
  • 60. Uppblåst socker
  • 61. Trollcrème
  • 62. Pickles
  • 63. Tebröd
  • 64. Tekringlor
  • 65. Potatispudding
  • 66. Soja
  • 67. Persisk skarpsås
  • 68. Insaltning av gravlax, till vinterbehov
  • 69. Lutfisk
  • 70. Viborgs kringlor
  • 71. Runebergsbakelse
  • 72. Morotsgeléer
  • 73. Biskvier, söta och bittra
  • 74. Stadig gräddskum
  • 75. Bergcrème
  • 76. Syra ur mjölk
  • 77. Frukt förvaras
  • 78. Svarta spetsar och siden tvättas
  • 79. Förfrusna växter
  • 80. Glas renas
  • 81. Gurkor (Fru Öhman)
  • 82. Ojäst knäckebröd
  • 83. Skålbröd
  • 84. Pepparkaksbeskrivning
  • 85. Pepparkakor
  • 86. Roast Beef
  • 87. Mince Pie
  • 88. Smördeg härtill
  • 89. Spritärter på butelj
  • 90. Jäst hallonsaft
  • 91. Tebröd utan ägg
  • 92. Kryddsill
  • 93. Falsk gräddkaka eller munkar
  • 94. Gotländsk strömming
  • 95. Vallota purpurea
  • 96. Beskrivning på brunfärg på bomull
  • 97. Gistnade träkäril
  • 98. Koschenillrött på ylle
  • 99. Äkta rött på ylle
  • 100. Gardintvätt
  • 101. Äkta indigoblått, utan kyp
  • 102. Brunt på linne och bomull
  • 103. Svart på ylle
  • 104. Brunt på bomull
  • 105. Gredelint på ylle med orselj
  • 106. Brunt och gredelint på ylle med orselj
  • 107. Blått på ylle
  • 108. Blå färg, vacker och hög på ylle och silke, med Lycopodium complanatum, eller jämna lummer
  • 109. Klar citrongult på ylle
  • 110. Grått på linne
  • 111. Att bona mahognymöbler
  • 112. Att bleka väv på 9 dygn
  • 113. Stärkelse till ränning för bomullsgarn
  • 114. Klister till linneväv
  • 115. Gummigaloscher att lappa
  • 116. Långsamt torkande gips
  • 117. Klädtvätt (engelsk metod)
  • 118. Brunt på bomull
  • 119. Ljusgrön tapetfärg
  • 120. Lenas gråfärg
  • 121. Rostgult
  • 122. Svart på ylle och linne
  • 123. Fläckar ur siden
  • 124. Silver tvättas
  • 125. Ägg förvaras
  • 126. Potatismjöl torkas
  • 127. Att färga grått
  • 128. Tvålkokning
  • 129. Anmärkningar vid tvålkokning 1852
  • 130. [Anmärkningar vid tvålkokning] 1853
  • 131. Frossakurer
  • 132. Frossakur
  • 133. Anilinblått på ylle
  • 134. Frosskurer
  • 135. Dito
  • 136. Frosskur
  • 137. Dito
  • 138. Dito
  • 139. Dito
  • 140. Dito
  • 141. Frosskur
  • 142. Dito
  • 143. Dito
  • 144. Eld- och vattenfast lim
  • 145. Blanksmörja
  • 146. Kitt för piphuvuden
  • 147. Kitt för stenkäril
  • 148. Fernissa till kopparstick och kartor
  • 149. Grönt
  • 150. Skogsull
  • 151. [Mattor]
  • 152. Bläckfläckar urtagas
  • 153. Mot råttor, flugor, maskar
  • 154. Unga fruktträd
  • 155. Smultronplantor
  • 156. Klorkalk mot mask på fruktträd
  • 157. Brygd
  • 158. Anilinblått på ylle
  • 159. Mot rödsot
  • 160. Mot råttor
  • 161. Mot ogräs på trädgårdsgångar
116. Långsamt torkande gips

117. Klädtvätt (engelsk metod)

118. Brunt på bomull

117. Klädtvätt (engelsk metod)

Lästext

|87| |89|

Klädtvätt (engelsk metod)

1 12 lod soda, 12 lod vanlig gul tvättvål, 6 lod osläckt kalk. Sodan upplöses i en kanna kokande vatten varefter lösningen hälles på den osläckta kalken som lämnas stående över natten för att klarna. Därefter sönderdelas tvålen och den klara av soda och kalk bestående lösningen hälles däröver varefter hela blandningen uppkokas under en fjärndels timma. Följande morgon utgör detta en till begagnande färdig massa. Kragar och manschetter på skjortor, strumpfötter och dylikt måste aftonen före bykdagen något intvålas och lätt gnuggas, samt tillika med de övriga tvättkläderna läggas i blöt över natten. Följande morgon hälles 10 kannor vatten i bykkitteln eller grytan, och därefter det förenämnda lösningsmedlet (tvål, soda, kalk) och aktas noga att intet grummel medföljer varefter allt väl omröres och uppkokas innan kläderna ditläggas. På kittelns|88||90| botten måste förut insättas genomborrat stenfat eller ett galler eller rost av tråd för att ej kläderna må brännas.

2 Sedan vattnet kokar inläggas kläderna löst, de finare skilda från de grövre, uti grytan och få där koka en hel eller halv timme i mån av deras mer eller mindre orenhet. Därefter upptagas de, sköljas om sorgfullt plagg för plagg i rent kallt vatten och hängas att torka.

3 Sedan första grytan med kläder blivit färdigt kokt, kan i samma vatten ännu en gryta full med kläder uppkokas. Finare kläder kokas först de grövre och orenare i senare kokningen. Efter klädernas renkokning kan i samma vatten silver, mässing, koppar, tenn och andra metallsaker däri rengöras och böra därefter torkas med linne samt gnidas med mjukt skinn. Därefter kan samma vatten användas till golvs och träkärils skurning.

4 Kalken skall vara verkligt osläckt. (Kaustik)

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |87| |89|

    Klädtvätt (engelsk method)

    12 lod soda, 12 lod vanlig gul tvätttvål, 6 lod osläkt kalk. Sodan upplöses i en kanna kokande vatten hvarefter lösningen hälles på den osläckta kalken som lemnas stående öfver natten för att klarna. Derefter sönderdelas tvålen och den klara af soda och kalk bestående lösningen hälles deröfver hvarefter hela blandningen uppkokas under en fjerndels timma. Följande morgon utgör detta en till begagnande färdig massa. Kragar och manschetter på skjortor, strumpfötter o: dyl. måste aftonen före bykdagen något intvålas och lätt gnuggas, samt tillika med de öfvriga tvättkläderna läggas i blöt öfver natten Följande morgon hälles 10 kannor vatten i bykkitteln eller grytan, och derefter det förnämda lösningsmedlet (tvål, soda, kalk) och aktas noga att intet grummel medföljer hvarefter allt väl omröres och uppkokas innan kläderna ditläggas. På kittelns|88||90| botten måste förut insättas genomborradt stenfat eller ett galler eller rost af tråd för att ej kläderna må brännas.

    Sedan vattnet kokar inläggas kläderna löst, de finare skjllda från de gröfre, uti grytan och få der koka en hel eller half timme i mån af deras mer eller mindre orenhet. Derefter upptagas de, sköljas om sorgsfullt plagg för plagg i rent kallt vatten och hängas att torrka.

    Sedan första grytan med kläder blifvit färdig kokt, kan i samma vatten ännu en gryta full med kläder uppkokas. Finare kläder kokas först de gröfre och orenare i sednare kokningen. Efter klädernas renkokning kan i samma vatten silfver, messing, koppar, tenn och andra metallsaker deri rengöras och böra derefter torrkas med linne samt gnidas med mjukt skinn. Derefter kan samma vatten användas till golfs och trädkärils skurning.

    Kalken skall vara verkligt osläckt, (Kaustik)

     

     

       

       

       

      Ny kolumn