Lästext
Svullnad, aiottäminen
1 Kan för bättre tydlighet delas i tvenne flockar som är med värk kall, såsom vattusiktigas, hård eller knölig som vid kräft. Den hetsiga igenkännes lätt utav smärtan och hettan vilken med svullnad, rodnad och bultning mest är förenad, och går djupare i huden än rosen. Vid påtryckande lämnar det ingen grop eller håla, samt därest den ej inom 14 dagar fördelas förvandlas de hetsigare som äro med mörkrodnad uti hetbrandsskador, och de mindre hetsigare vandlas till var och bultningssår eller i bölder, det hetsigare och hetsvulsterna, som ofta förekomma under namn av brand eller inflammationer äro såsom sades med stark rodnad och lika som brännande samt vid påtryckande bleka näppeliga under fingren.
|155||127|2 Stöter denna rodnad på mörkrött eller blått och varken märkes tilltaga med brännande eller att huden av hettan röter i båldror, den sjuke där jämte är ängslig och matt så är det visst tecken att hetbrandssvullnad är på färde, vilket ej vill taga till bulning utan till hetbrand, och då förfares såsom vid hetbrand anvist blivit, nämligen att rista med en kniv de hettande svullnader. Utan hetbrand som äro med blodlupen hud eller med löshet, vätskas mycket samt härröra av skållen etcetera skötas bäst med silverglitsalva som med fin galmeja och litet vaxolja försatt blivit eller den vid inflammation beskrivna lindbarks- eller äggvitegröten: eller vid lindrigare tillfällen med den vid spruk[n]a bröst beskrivna äpplesalvan. Jämför till hudlöshet.
3 Vid svullnad i lederna skärskådes väl om den härrörer av gikt i vilket fall utvärtes medel äro skadliga. Se avhandling om|128| podager.
4 De åter som av invärtes orsaker eller flussaktiga, såsom hals-, tand- eller örfluss, samt höftvärkssvullnader tåla helst i början inga andra våta och ol[je]aktiga omslag än dem som kunna hava verkan, såsom senapsdegar, utan fordra de i början torra fördelande krydder, såsom krusmynta, humle, pors, sellerier, libbsticka och angelicablad. Malört, backtimjan, mattram, dacura, bolmört, kattostgräs, bräckt salt eller mjöl eller de vid rosen anförda medel alla litet värmda med kamfer försatt.
5 För den med hetta och svullnad blandade styvheten i benen bruka somliga kornmjölksklister på vattsyre- eller kardborreblad, eller kläde utstrött. Andra taga fågelgräs, granris, eller etternässlor. Detta bör ske med varsamhet att det onda ej må slå oppåt kroppen eller något annat ont där av flyta.
6 Flycksblad med rötterna och jordkronor in- och utvärtes brukade synes vara pålitligare.