Lästext
Svettdrifvande, hiottavainen
1 Som ej vätskorna är feberdropparna till 60 à 80 i sänder. Kamferpulver, en fingerbor[g] krut, eller en tesked kylande pulver med en ¼ del svavel ättika med par skedar honing kokat och sedan väl ölostvassla försatt eller en tesked flädersaft eller ene med lika mycket tranbärsmos, varmed alla hushåll på landet böra vara försedda och mixtura simplex för dem som ej hava svagt bröst, och preserverande droppar äro ock pålitliga. Björnbrännvinet, smedjebrännvinet, Hjärnes testamente, vinruta, pepparrot, tjära, tillydroppar, svavel och svavelbalsam med mera.
|121| |122| |153||123|2 I alla hastigt påkommande sjukdomar med febrar till exempel håll och sidostyng, värkpassioner, rosen etcetera äro de först nämnde så krafte och de sist nämnde minst tjänligaste. Vid alla svettdrivande medel bör man dricka tillräckligen ölostvasslan med honing och ättika blandat eller grynsoppor, efter svettningen bör man akta sig för köld.