Lästext
Mjältsjuka, kynsillinen eli perna.
1 Med det de sjuka beflita sig om att vara i daglig rörelse. Helst uti fria luften, dagligen rida och åka vissa timmar, ej äro i ensamhet eller vid sittande klämma underlivet, entlediga sig från bekymmersamma tankar, och nattarbeten, kvällar och morgnar låta gnida hela underlivet med genomrökta ylledukar, förebygga obstruktion på sätt som vid förstoppning anvistes, helst med katarralpiller, rabarbermedel; äta lättsmält spis, alltid försatt med beska tistelväxter, eller andra växtrikesprodukter, ej överlasta magen med för mycken blandning, befordra matens [...digestion]: madagascar, Hjärnes Elixir. Billstens eller björnbrännvinet strax på måltiden eller med stålvinet om de äro blekaktiga. Enbärsvatten, väl preparerat mjöd, jäst björklaka, eller russinvatten. Nyttja våra surbrunnar hela 7 à 8 veckorna eller 2 gånger om året och då 4 veckor i sänder.
|127||71|2 Samt vid några svårare paroxysmer, i synnerhet moderpassion, bruka krampstillande och väderdelande medel. Till exempel de efter madagascar beskrivna kolik och krampdroppar, panacea, fennorum, F borealis. Essentia Dulcis, kamferpulver. Bjelkens slagbalsam, och dylika med dyvelsträck, bävergäll, vitlök och kamfer blandade beska saker. Te av ljung, blå och backsippor brukas och av somliga.
3 De som märka sig hava denna plågan av eller med någon annan sjukdom Till exempel de till lungsot, och andtäppa: = gikt, skörbjugg, leversot, eller binnikemask, de böra tillika iakttaga vad i sådanna sjukdomar fordras och nyttjas, då och återlåtning och koppning bör nyttjas och att lägga en liten limpskiva över magen, antända där på en tapp blår, samt under starkaste flamningen kväva lågan medelst en bägares stjälpande där över.