Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Roslin

  • Om handskriften
  • 1. För utslag
  • 2. Om man hugger eller stöter sig
  • 3. Om man bränt sig
  • 4. Emot diarré och rödsot
  • 5. Botemedel för andtäppa
  • 6. Barnsängsföderskor
  • 7. Botemedel för brandskador
  • 8. För bröstvärk
  • 9. Kolik
  • 10. För konvulsioner
  • 11. Dieten
  • 12. Bastugång
  • 13. Durklopp
  • 14. Dövhet- eller dövhörsel
  • 15. Elak anda
  • 16. För fettma
  • 17. Flen eller väsiahma
  • 18. Flenhus
  • 19. Fluss
  • 20. Fotsvett
  • 21. Frisel
  • 22. Frossan eller skälvan
  • 23. Fräknar, pisamet
  • 24. Fulslaget, coysyi
  • 25. Förkylningsskador, paleldunet
  • 26. Vid ledvridningen [jäsenen horjahtuminen]
  • 27. Förskräckelse eller skrämsel, Peljästys
  • 28. Förstoppning eller häftan Ummetus
  • 29. Gift. Myrkky
  • 30. Gikt, jäsenden särkeminen
  • 31. Giktknölar
  • 32. Gulsoten, keldatauti
  • 33. Gyllenådren, kuldaverisuonet
  • 34. Havande, raskaat
  • 35. Halsbränna, närä
  • 36. Halssjuka, kurkkutauti
  • 37. Handsvett, kätten hickominen
  • 38. Heshet, äänenlangeminen
  • 39. Hetbrand, vihat
  • 40. Hicka, nicottaminen
  • 41. Hjärtklappning, sydämen hyppäminen
  • 42. Hjärtsprång, meneskeleväisyys
  • 43. Hosta, yskä
  • 44. Bockhosta
  • 45. Emot hosta av svagt bröst
  • 46. Maghostan
  • 47. Hudlöshet, heldänyt
  • 48. Huvudvärk, päänsärkeminen
  • 49. Vita flussen eller födselfloden, valkiasenjuoxu
  • 50. Håll, pistotauti
  • 51. Hårlopp, hiusten putominen
  • 52. Kallbrand, syövät
  • 53. Kartnaglar, koppura kynnet
  • 54. Kräftan, ruminmato
  • 55. Lamhet, hermottomus
  • 56. Likmasken, ruumiinmato
  • 57. Liktornar, känsä varpaassa
  • 58. Lungsot, tävytauti
  • 59. Madagascar
  • 60. Det så kallade Bjelkens slagbalsam
  • 61. Björnbrännvin, kallas kuminbrä[nn]vinet
  • 62. Magsjuka, heiko mako
  • 63. Maran, painaja
  • 64. Maskar, madot
  • 65. Mjältsjuka, kynsillinen eli perna
  • 66. Missfall. Kesken saaminen
  • 67. Mjölkfloden förminska
  • 68. Mjölkförökande
  • 69. Moderfall, kohtu on sjaldans ["sijoiltaan"]
  • 70. Modstulenhet eller hemskhet
  • 71. Munskålla. Suuntauti
  • 72. Mållöshet, puhumattomus
  • 73. Månadsfrämmande. Waimoiset menot
  • 74. Nagelböld
  • 75. Nedsvalda ormar
  • 76. Nysande, aivastaminen
  • 77. Näsblod, veren vertaminen
  • 78. Ohyra. Olla täissä
  • 79. Ondskorven, umbikapi
  • 80. Pesten, rutto
  • 81. Pinkande i sömnen
  • 82. Podager, jalkaintauti
  • 83. Rosen, ruusu
  • 84. Rödsoten, punatauti
  • 85. Rötsår, mätähaavat
  • 86. Sendrag, suonen wäta [Ha: "Weto"]
  • 87. Senestick, Liha suonenpisto
  • 88. Skabb, kapi
  • 89. Skörbugg, kärbuki
  • 90. 126. Slag, halvaus
  • 91. Snuva, nuhatauti
  • 92. Sprickor, sprukna bröst, händer eller läp[p]ar
  • 93. Sten, calculus, kivitauti
  • 94. Stoltvång, väyyltaminen
  • 95. Stämma, tippatauti
  • 96. Stötar, loukkaus
  • 97. Svagt minne, muistuttomus
  • 98. Svettdrifvande, hiottavainen
  • 99. Svettsoten, hikitauti
  • 100. Svindel, heidyttämen
  • 101. Svullnad, aiottäminen
  • 102. Sömnlösa, unettomuus
  • 103. Sömnsjukan, unitauti
  • 104. Tandvärk, Hammastauti
  • 105. [Skönt ansikte]
  • 106. Jordkronor
  • 107. Stickelbär
  • 108. Björk
  • 109. [Sidostyng]
  • 110. [Klar röst]
  • 111. [Saffran i ansikten]
31. Giktknölar

32. Gulsoten, keldatauti

33. Gyllenådren, kuldaverisuonet

32. Gulsoten, keldatauti

Lästext

|115||47|

Gulsoten, keldatauti

1 Av den gula hy som småningon utbreder sig även till vitögat och naglarna, är denna lätt känd. Rabarber till ½ kvintin dagligen tagit, så livet jämt hålles öppet, med pulver mot syra även så mycket, och deko[k]t av mjölktistel med persilja, eller kammeliblommor, eller te av halvt utspruckna björklöv eller dulcemara, eller svarta vinbärstjälkar med åkermönjablad och Marie sänghalmblommor försatt dageligen nyttjat till dryck, är gärna tillräckligt var jämte Essencia Dulcis till nätterna tages när sjukdomen är till kramp, och uppkastning. Smultronrötter med ⅓ andorn, och russin efter behag, med litet brakveds mellanbark.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |115||47|

    Gulsoten. Keldatauti

    af den gula hy som småningon utbreder sig äfven till vitögat och Naglarna, är denna lätt känd. Rhabarber till ½ qvintin dageligen tagit, så lifvet jämt hålles öpet, med Pulfver mot syra äfven så mycket, och Docot af Mjölck Tissel med Persilja, eller Cammeli Blommor, eller The af hälft utsprukna Björcklöf eller Dulke mara, eller Svarta Vinbärstjelkar med Åkermönjablad och marje sänghalm Blommor försatt Dageligen nyttjat till Dryck, är gärna till Räkligt hvar jämte Essencia Dulcis till nätterna tages när sjukdomen är till kramp, och uppkastning Smultronrötter med ⅓ Andorn, och Russin efter behag, med litet Brakveds mellan Barck.

     

     

       

       

       

      Ny kolumn