Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Roslin

  • Om handskriften
  • 1. För utslag
  • 2. Om man hugger eller stöter sig
  • 3. Om man bränt sig
  • 4. Emot diarré och rödsot
  • 5. Botemedel för andtäppa
  • 6. Barnsängsföderskor
  • 7. Botemedel för brandskador
  • 8. För bröstvärk
  • 9. Kolik
  • 10. För konvulsioner
  • 11. Dieten
  • 12. Bastugång
  • 13. Durklopp
  • 14. Dövhet- eller dövhörsel
  • 15. Elak anda
  • 16. För fettma
  • 17. Flen eller väsiahma
  • 18. Flenhus
  • 19. Fluss
  • 20. Fotsvett
  • 21. Frisel
  • 22. Frossan eller skälvan
  • 23. Fräknar, pisamet
  • 24. Fulslaget, coysyi
  • 25. Förkylningsskador, paleldunet
  • 26. Vid ledvridningen [jäsenen horjahtuminen]
  • 27. Förskräckelse eller skrämsel, Peljästys
  • 28. Förstoppning eller häftan Ummetus
  • 29. Gift. Myrkky
  • 30. Gikt, jäsenden särkeminen
  • 31. Giktknölar
  • 32. Gulsoten, keldatauti
  • 33. Gyllenådren, kuldaverisuonet
  • 34. Havande, raskaat
  • 35. Halsbränna, närä
  • 36. Halssjuka, kurkkutauti
  • 37. Handsvett, kätten hickominen
  • 38. Heshet, äänenlangeminen
  • 39. Hetbrand, vihat
  • 40. Hicka, nicottaminen
  • 41. Hjärtklappning, sydämen hyppäminen
  • 42. Hjärtsprång, meneskeleväisyys
  • 43. Hosta, yskä
  • 44. Bockhosta
  • 45. Emot hosta av svagt bröst
  • 46. Maghostan
  • 47. Hudlöshet, heldänyt
  • 48. Huvudvärk, päänsärkeminen
  • 49. Vita flussen eller födselfloden, valkiasenjuoxu
  • 50. Håll, pistotauti
  • 51. Hårlopp, hiusten putominen
  • 52. Kallbrand, syövät
  • 53. Kartnaglar, koppura kynnet
  • 54. Kräftan, ruminmato
  • 55. Lamhet, hermottomus
  • 56. Likmasken, ruumiinmato
  • 57. Liktornar, känsä varpaassa
  • 58. Lungsot, tävytauti
  • 59. Madagascar
  • 60. Det så kallade Bjelkens slagbalsam
  • 61. Björnbrännvin, kallas kuminbrä[nn]vinet
  • 62. Magsjuka, heiko mako
  • 63. Maran, painaja
  • 64. Maskar, madot
  • 65. Mjältsjuka, kynsillinen eli perna
  • 66. Missfall. Kesken saaminen
  • 67. Mjölkfloden förminska
  • 68. Mjölkförökande
  • 69. Moderfall, kohtu on sjaldans ["sijoiltaan"]
  • 70. Modstulenhet eller hemskhet
  • 71. Munskålla. Suuntauti
  • 72. Mållöshet, puhumattomus
  • 73. Månadsfrämmande. Waimoiset menot
  • 74. Nagelböld
  • 75. Nedsvalda ormar
  • 76. Nysande, aivastaminen
  • 77. Näsblod, veren vertaminen
  • 78. Ohyra. Olla täissä
  • 79. Ondskorven, umbikapi
  • 80. Pesten, rutto
  • 81. Pinkande i sömnen
  • 82. Podager, jalkaintauti
  • 83. Rosen, ruusu
  • 84. Rödsoten, punatauti
  • 85. Rötsår, mätähaavat
  • 86. Sendrag, suonen wäta [Ha: "Weto"]
  • 87. Senestick, Liha suonenpisto
  • 88. Skabb, kapi
  • 89. Skörbugg, kärbuki
  • 90. 126. Slag, halvaus
  • 91. Snuva, nuhatauti
  • 92. Sprickor, sprukna bröst, händer eller läp[p]ar
  • 93. Sten, calculus, kivitauti
  • 94. Stoltvång, väyyltaminen
  • 95. Stämma, tippatauti
  • 96. Stötar, loukkaus
  • 97. Svagt minne, muistuttomus
  • 98. Svettdrifvande, hiottavainen
  • 99. Svettsoten, hikitauti
  • 100. Svindel, heidyttämen
  • 101. Svullnad, aiottäminen
  • 102. Sömnlösa, unettomuus
  • 103. Sömnsjukan, unitauti
  • 104. Tandvärk, Hammastauti
  • 105. [Skönt ansikte]
  • 106. Jordkronor
  • 107. Stickelbär
  • 108. Björk
  • 109. [Sidostyng]
  • 110. [Klar röst]
  • 111. [Saffran i ansikten]
13. Durklopp

14. Dövhet- eller dövhörsel

15. Elak anda

14. Dövhet- eller dövhörsel

Lästext

|107||31|

Dövhet- eller dövhörsel

1 När den härrörer av mycket stockat örvax: så är mandel eller bomolja god, med några droppar mjält[t]inkturen eller litet såpa försatt. Söt mjölk med litet såpa i vatten upplöst, och litet honning eller syrap, kan och nyttjas bäst därhos. Märkes värk: börande det upplösas: vaxet med en örslev uttagas.

2 Svart ull att hava i örat tror gemene man värma mer än den hvita, när dövheten är av köld, den otvättade ullen värmer och löser stockade vätskor mer än den tvättade: vid flussaktig dövhet intages kattaralpillerna flera kvällar och strykes bakom öronen litet av preserverande dropparna och johannesolja, eller skirad honung, jämte [...] av preserverande dropparna, eller huvudspiritus, i öronen. Dagligen med ull.|32| Pepparrotsolja med sex delar bomolja utblandat, såsom och varma avklyvna limpor med enebär, krusmynta, kummin, och myrägg eller lök gräddade, samt med huvudspiritus eller myrbrännvin fuktade, på örat lagda, eller imman av kokta ärter med ättika, genom en tratt i örat bragt. Är den av rinnande öronen; så är essentia dulcis eller lakolja med ⅓ preserverande droppar bäst. Bäveristret eller hampolja, gör och något. Kvinnomjölk som ofta brukas, kan torka örat. Lagerbärsolja eller majbalsman är långt säkrare, än Tillydroppar.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |107||31|

    Döfhet- eller Döfhörsell

    När den härrörer af myck stockadt Örvax: så är mandel eller Bomolja god, med några Droppar mjeltinkturen eller litet Såpa försatt. Söt mjölck med litet Såpa i vattu upplöst, och litet Honning eller Syrup, kan och nyttias bäst därhos. märkes Wärck: börande det uplösas: Waxet med en Örslef uttagas.

    Svart Ull att hafva i örat, tror gemene man Wärma mer än den hwita, när Döfheten är af köld, den otvättade Ullen värmär, och löser stockade Vätskor mer än den tvettade: Vid Fluss Acktid döfhet intages Catarahl Pillerna. flera qvällar, och strykes bakom Öronen titet af Preseverand Dropparna, och Johannes olja, eller skirad Honung, jämte jämte af Preserverande Dropparna, eller hufvud spiritus, i öronen. Dageligen med Ull.|32| Pepparrots olja med sex delar Bomolja utblandat, såsom och varma afklyfna Limpor med Enebär, krusmynta, kumming, och myr Ägg eller lök gräddade, samt med Hufvudspiritus eller myr Bränvin fuktade, på örat lagda. eller imman af kokta Ärter med Ätika, genom en Trat i örat bragt är den af rinnande Öronen; så är Essentia Dulces eller Lakolja med ⅓ Preserverade Droppar bäst. Bäfveristret eller hamolja, gör och något. Qvinno mjölck som ofta brukas, kan torka Örat. Lagerbärs olja, eller maibalsam är långt säkrare, än Tilli droppar

     

     

       

       

       

      Ny kolumn