Primär meny

  • Innehåll
  • Om utgåvan
  • Sök
Historiska recept

Roslin

  • Om handskriften
  • 1. För utslag
  • 2. Om man hugger eller stöter sig
  • 3. Om man bränt sig
  • 4. Emot diarré och rödsot
  • 5. Botemedel för andtäppa
  • 6. Barnsängsföderskor
  • 7. Botemedel för brandskador
  • 8. För bröstvärk
  • 9. Kolik
  • 10. För konvulsioner
  • 11. Dieten
  • 12. Bastugång
  • 13. Durklopp
  • 14. Dövhet- eller dövhörsel
  • 15. Elak anda
  • 16. För fettma
  • 17. Flen eller väsiahma
  • 18. Flenhus
  • 19. Fluss
  • 20. Fotsvett
  • 21. Frisel
  • 22. Frossan eller skälvan
  • 23. Fräknar, pisamet
  • 24. Fulslaget, coysyi
  • 25. Förkylningsskador, paleldunet
  • 26. Vid ledvridningen [jäsenen horjahtuminen]
  • 27. Förskräckelse eller skrämsel, Peljästys
  • 28. Förstoppning eller häftan Ummetus
  • 29. Gift. Myrkky
  • 30. Gikt, jäsenden särkeminen
  • 31. Giktknölar
  • 32. Gulsoten, keldatauti
  • 33. Gyllenådren, kuldaverisuonet
  • 34. Havande, raskaat
  • 35. Halsbränna, närä
  • 36. Halssjuka, kurkkutauti
  • 37. Handsvett, kätten hickominen
  • 38. Heshet, äänenlangeminen
  • 39. Hetbrand, vihat
  • 40. Hicka, nicottaminen
  • 41. Hjärtklappning, sydämen hyppäminen
  • 42. Hjärtsprång, meneskeleväisyys
  • 43. Hosta, yskä
  • 44. Bockhosta
  • 45. Emot hosta av svagt bröst
  • 46. Maghostan
  • 47. Hudlöshet, heldänyt
  • 48. Huvudvärk, päänsärkeminen
  • 49. Vita flussen eller födselfloden, valkiasenjuoxu
  • 50. Håll, pistotauti
  • 51. Hårlopp, hiusten putominen
  • 52. Kallbrand, syövät
  • 53. Kartnaglar, koppura kynnet
  • 54. Kräftan, ruminmato
  • 55. Lamhet, hermottomus
  • 56. Likmasken, ruumiinmato
  • 57. Liktornar, känsä varpaassa
  • 58. Lungsot, tävytauti
  • 59. Madagascar
  • 60. Det så kallade Bjelkens slagbalsam
  • 61. Björnbrännvin, kallas kuminbrä[nn]vinet
  • 62. Magsjuka, heiko mako
  • 63. Maran, painaja
  • 64. Maskar, madot
  • 65. Mjältsjuka, kynsillinen eli perna
  • 66. Missfall. Kesken saaminen
  • 67. Mjölkfloden förminska
  • 68. Mjölkförökande
  • 69. Moderfall, kohtu on sjaldans ["sijoiltaan"]
  • 70. Modstulenhet eller hemskhet
  • 71. Munskålla. Suuntauti
  • 72. Mållöshet, puhumattomus
  • 73. Månadsfrämmande. Waimoiset menot
  • 74. Nagelböld
  • 75. Nedsvalda ormar
  • 76. Nysande, aivastaminen
  • 77. Näsblod, veren vertaminen
  • 78. Ohyra. Olla täissä
  • 79. Ondskorven, umbikapi
  • 80. Pesten, rutto
  • 81. Pinkande i sömnen
  • 82. Podager, jalkaintauti
  • 83. Rosen, ruusu
  • 84. Rödsoten, punatauti
  • 85. Rötsår, mätähaavat
  • 86. Sendrag, suonen wäta [Ha: "Weto"]
  • 87. Senestick, Liha suonenpisto
  • 88. Skabb, kapi
  • 89. Skörbugg, kärbuki
  • 90. 126. Slag, halvaus
  • 91. Snuva, nuhatauti
  • 92. Sprickor, sprukna bröst, händer eller läp[p]ar
  • 93. Sten, calculus, kivitauti
  • 94. Stoltvång, väyyltaminen
  • 95. Stämma, tippatauti
  • 96. Stötar, loukkaus
  • 97. Svagt minne, muistuttomus
  • 98. Svettdrifvande, hiottavainen
  • 99. Svettsoten, hikitauti
  • 100. Svindel, heidyttämen
  • 101. Svullnad, aiottäminen
  • 102. Sömnlösa, unettomuus
  • 103. Sömnsjukan, unitauti
  • 104. Tandvärk, Hammastauti
  • 105. [Skönt ansikte]
  • 106. Jordkronor
  • 107. Stickelbär
  • 108. Björk
  • 109. [Sidostyng]
  • 110. [Klar röst]
  • 111. [Saffran i ansikten]
11. Dieten

12. Bastugång

13. Durklopp

12. Bastugång

Lästext

|105||27|

Bastugång

1 Som så mycket brukas här i landet förfriskar efter starkt arbete, renar hullet och öppnar porerna, samt uppmjuknar lederna på torra, magra och av sten besvärade, när badet är mycket hett, utan väl immigt, men skadar dem, äro fallne för flussar, eller febrar, eller hava huvudvärker, andtäppor, sår etcetera. Kallskålen bör nyttjas för svettningen, och är väl överstånden. Att gå ifrån badstugan i snöväder eller drivor = kostat mången hälsan och livet = simmande och kroppens dageliga gnidande med fuktade kalla svampar uppfriskar och stadgar för löst hull.

2 Mycket vakande förtager livsandarna = så gör och mycket sovande dött och stumt väsende. Lång morgonsömn gör en där trög, slapp och skörbuksfull, samt dödar livsandarna mer än den upplivar.

|28|

3 Ett jämt, roligt och måtteligt sinne bid[r]ager otroliga till själens och livsandarnas munterhet, k[r]oppens välstånd och långt liv.

4 Vrede, hat, avund, hämndgirighet och hemlighållen ondska, längtan, misstyckenhet, sorg, fruktan, ängslan, förtvivlan med mera som och omåttelig glädje vilken är kvävande, fördärvar hälsan mer helst under mattiderna och vid sömnen än som kärlek, hopp och frid. Fröjd, saktmodighet, mildhet, behageliga smickrande, nöjen ombyten om ögnafägnaden kunna till rätta ställa. Lever måtteligen i mat och dryck, flyr lättjan, nyttjar dygdigt och uppriktigt umgänge. Kättjefull vällust förstör mången hälsa under dess blomstrande tid, för tidigt venus gör kroppen veklig, och för mycket utmärglar: varjämte aveln blir klen och späd, samt barnen svaga och bräckliga uslingar.

 

 

    Måttenheter

    Faksimil

    Transkription

    |105||27|

    Bastugång

    Som så mycket brukas här i Landet Förfriskar efter starckt arbete, renar huldet och öppnar Porerna, samt upmjuknar lederna på torra, magra, och af sten besvärade, när badet är mycket het, uttan väl immigt, men skadar dem, som äro fallne för flussar, eller Febrar, eller hafva hufvudvärcker. Andtäppor, Sår etc kallskållen bör nyttias för Svettivningen, och är väl öfverstånden. At gå ifrån Badstugan i snöväder eller Drifvor = kostat mången helsan och lifvet = Simmande och kroppens dageliga gnidande med fucktade kalla Svampar uppfriskar och stadgar för löst huld.

    mycket Vakande förtager lifs andarne = så gör och mycket såfvande dödt, och stumt väsende Lång morgon sömn, gör en där trög slap, och skörbuks full, samt dödar lifs Andarna mer, än den upplifvar

    |28|

    Et jämt, roligt, och måtteligt sinne, bidager otroliga till själens, och Lifs Andarnas munterhet, koppens välstånd, och långt lif.

    Wrede, hatt, Afund, Hämdgirighet och hämlighållen ondska, längtan, misstyckenhet, Sorg, frucktan, Ängslan, förtviflan, mm. som och omottelig glädje hvilken är qvävande, Fördärfvar helsan, mer hälst under mattiderna och vid sömnen, än som kärlek, hopp och frid. Frögd saktmodighet mildhet, behageliga Smickrande, nöjen Ombyten om ögnafägnaden kunna till rätta ställa. Lefver måtteligen i mat och dryck, Flyr lätjan nyttiar dygdigt, och upricktigt umgenge. Kätjefull vällust förstör mången helsa under dess Blomstrande tid, För tidig Wenus gör kroppen veklig, och för mycket utmärglar: hvarjämte afvelen blir klen och späd, samt barnen svaga och bräckeliga uslingar

     

     

       

       

       

      Ny kolumn