Om Hertonäs­handskriften

1 I början av Hertonäshandskriften finns en namnförkortning, en datering och en namnteckning som alla stöder antagandet att handskriften härstammar från ätten Cronstedt på Hertonäs gård. Initialerna H: C: C: på insidan av frampärmen tillhör Hedvig Charlotta Cronstedt (1795–1868) som var dotter till vice amiral Carl Olof Cronstedt d.ä. (1756–1820) och hans hustru Beata Sofia Wrangel af Sauss (1762–1840).

2 Dateringen till höger om initialerna lyder ”Hertonäs d/: 20 Juli 1817”. Familjen Cronstedt ägde Hertonäs gård 1793–1799 och på nytt från 1813. Hedvig Charlotta gifte sig med Johan Abraham Stjernschantz (1787–1864), men äktenskapet förblev barnlöst. Senast i samband med Hedvig Charlottas död 1868 gick handskriften över i hennes brorsdotter Selma Sofia Alexandra Gabriella Cronstedts (1837–1921) ägo. Selma Sofia, som tecknat sitt namn på det första bladets rectosida, var dotter till Hedvig Charlottas bror Gabriel Anton Cronstedt och dennes hustru Beata Sofia Johanna Hjärne. Selma Sofia gifte sig med Theodor Ulrik af Forselles 1858 och de fick åtta barn. Theodor hade ärvt Moisio gård i Elimä 1857 och familjen bodde på Moisio fram till 1880 då gården såldes på auktion. Familjen af Forselles bosatte sig därefter på Räikkä gård i Ylöjärvi.

3 Recepthandskriften har med andra ord varit i bruk på olika håll i Finland och flyttat med innehavarna från Hertonäs till Moisio och från Moisio till Räikkä. Efter Sofia af Forselles död 1921 stannade recepthandskriften kvar på Räikkä gård. Tre ogifta döttrar, Elisabeth Charlotta Antonia (1862–1939), Aina Hedvig Fredrika (1865–1947) och Karin Ulrika Gabriella af Forselles (1873–1931), bodde kvar på gården efter föräldrarnas död och det är sannolikt de som haft handskriften i sin ägo. Räikkä gård övergick i Ylöjärvi kommuns ägo 1932 men systrarna hade rätt att bo kvar till sin död. Aina dog först 1947.

4 Med handskriftens följande ägare, Ainas brorsdotter, skådespelaren Rita Sofia Josefina af Forselles (1907–1999, gift Edén), flyttade handskriften 1947 till Borgå, därefter till Grankulla och senare till Helsingfors. Vid Rita Edéns frånfälle 1999 övergick handskriften i dottern Lillemor Edéns ägo.

5 Handskriften är sannolikt en renskrift från 1800-talet. Den kan bygga på äldre receptmaterial som varit i bruk hos ätten Cronstedt. Enligt släkten Edén härstammar recepten från en äldre receptsamling som tillhört Hedvig Charlotta Cronstedts mor, Beata Sofia Wrangel af Sauss. Den inleds med ett alfabetiskt register vilket också stöder antagandet att det rör sig om en renskrift. Sidorna är konsekvent och korrekt numrerade 1–72 och registret hänvisar till sidnumren. Det finns inga blanka sidor. Pikturen är enhetlig; sannolikt rör det sig om en och samma hand.

6 Recepten som ingår i samlingen är så gott som uteslutande matrecept. Endast receptet på isterkakor avviker från mängden i den bemärkelsen att kakorna inte var avsedda att förtäras; de tillverkades av ister och salt och läsaren uppmanas använda dem för att smörja vagnshjul samt skor och kängor av läder. Förutom de frekvent förekommande bakverken finns recept på inläggningar, kött-, fisk- och skaldjursrätter och drycker som brännvin, choklad, vin, likör, saft och lemonad. En koppling till den mest kända kokboken av sin tid, Cajsa Wargs kokbok, finns i receptet på ”Mignonetter” där läsaren uppmanas ta receptet för fyllningen till bakverket ur Wargs kokbok. Vissa recept, som ”Borgåhorn”, ”Fru Björlings köttkorv” och ”Tant Jeanetes brända mandlar” visar på kontakter till andra herrgårdar och på familjen Cronstedts sociala umgängeskrets. Det finns också ett samband mellan Hertonäshandskriften och en annan handskrift i denna digitala utgåva, nämligen Haudoishandskriften; receptet på kalvpastej är så gott som identiskt i de båda samlingarna (nr 79 i Hertonäshandskriften, nr 64 i Haudoishandskriften).

7 Hertonäshandskriften, som mäter 18,0 × 10,5 cm, är en nätt inbunden bok med grågröna pärmar. Boken innehåller 139 recept, inleds med ett tresidigt alfabetiskt register och därefter följer de numrerade sidorna [1]–72. Antalet lägg är 9 med två ark i varje lägg. Handskriften är i privat ägo och har för projektet Historiska recepts behov lånats ut av ägaren. Hertonäshandskriften har inte tidigare utnyttjats som källa till kunskap om finländsk matkultur på 1700- och 1800-talen.

8 Se även etableringsprinciperna.