144. Att färga ponceau couleur de rose

144. Att färga ponceau couleur de rose

Lästext

|121|

Att färga ponceau couleur de rose

1 Först sättes en välskurad mässingskittel på elden, lagom full med sjövatten, när det blir varmt tages 2 lod stärkelse på en tallrik och gnides sönder i det varme vattnet med en silversked och slås i kitteln, ävenså göres det med 2 lod vit vinsten, som är väl stött och siktad; När det begynner koka slås halvparten av skedvattnet, som är blandat med engelskt tenn däruti; därpå lägges 12 lod garn i kitteln och hålles väl ned med en träspada, då det har kokat ½ timma, tager |122|man det upp och låter det bliva kallt, sedan sköljes, tvättas och vrides det i ett rent kläde, sedan lägges åter i kitteln 12 lod garn att ½ timma koka, då det tages upp, sköljes och torkas på samma sätt: detta heter betan.

2 Sedan skures åter kitteln och sättes på elden full med vatten, då det bliver varmt, tages åter 2 lod vit vinsten, väl stött och söndergnuggad, som förr är nämnt och slås uti, ävenså göres det med 2 lod stärkelse, då det kokar, slås den andra hälften av skedvattnet uti och röres omkring med spadan, då har man till reds ett lod väl stött konschonell som gnides sönder med det varma vattnet på ett litet fat, då den är islagen, tages den första betningen |123|av garnet, lägges uti och kokas en god fjärdedels timma, sedan uppsköljes och torkas, ävenså göres det ock med den andra betningen. Vill man sedan hava couleur de chair, tager man 6 lod garn och låter det kokas tills det får den färgen.

3 Huru skedvattnet skall blandas. Afton förut förrän man tänker att färga, tager man 2 lod skedvatten ock därtill dubbelt så mycket annat rent vatten, sedan det är blandat lägges däruti 3 nypor raspat engelskt tenn, röres omkring någre gånger och täppes glaset väl till, att det intet slår av sig, och låter det sedan stå över natten.

|124|

4 Till 12 lod garn

5 1 lod konschonell

6 4 lod stärkelse

7 4 lod vit vinsten

8 2 lod skedvatten blandat med 4 lod annat rent vatten, och 3 nypor raspat engelskt tenn.

 

 

    Måttenheter

    Måttenheter

    Enligt 1665 års plakat och 1739 års förordning i Sverige.

    Rymdmått

    Flytande varor

    1 åm 157 liter
    1 tunna 125,6 liter
    1 ankare 39,25 liter
    1 fjärding 31 liter
    1 kanna 2,6 liter
    1 stop 1,3 liter
    1 kvarter 0,33 liter
    1 jungfru 8,2 cl

    Torra varor

    1 tunna 146,6 liter
    1 fjärding 18,4 liter

    Viktmått

    Viktualievikt

    1 skeppund 170 kg
    1 lispund 8,5 kg
    1 skålpund 425 g
    1 lod 13,3 g
    1 kvintin 3,32 g

    Järn- och kopparviktens system

    1 markpund (= lispund) 20 marker 8,5 kg
    1 mark (= skålpund) 425 g
    pund = skålpund eller lispund,
    även apoteksvikt, libra medicinalis
    ca 356 g

    Apoteksvikter

    1 liber 356,28 g
    1 uns 29,69 g
    1 drakma 3,71 g
    1 skrupel 1,24 g
    1 gran 61,85 mg

    Myntsorter

    1 daler 4 mark 32 öre

    Faksimil

    Transkription

    |121|

    At färga Ponso Coleur de Pos.

    Först sättes en wälskurad Messingskettel på elden lagom full med siöwatn, när det blir warmt tages 2. lod starkelse på en talrick och gnides sonder i det warme watnet med en silfwerskied och slås i kettelen, äfwenså giöres det med 2 lod hwit winsten, som är wäl stött och sichtad; När det begynner koka slås halfparten af skiedwatnet, som är blandat med Ängelskt ten deruti; derpå lagges 12. lod garn i kettelen och hålles wäl ned med en träspada då det har kokat ½ tima, tager |122|man det up och låter det blifwa kalt, sedan skiölljes, twättas och wrides det i ett rent kläde, sedan lägges åter i kettelen 12. lod garn at ½ tima koka, då det tages up, skiölljes och torckas på samma sätt: detta heter Betan.

    Sedan skures åter kiettelen och sättes på elden full med watn, då det blifwer warmt, tages åter 2. lod hwit winsten, wäl stött och sondergnuggad, som förr är namdt och slås uti, Äfwenså giöres det med 2. lod sterckelse, då det kokar, slås den andra hälften af skiedwatnet uti och röres omkring med spadan, då har man til reds ett lod wäl stött Concionell som gnides sönder med det warma watnet på ett litet fat, då den är islagen, tages den första betningen |123|af garnet, lägges uti och kokas en god fierdedels tima, sedan up skiölljes och torckas, Äfwenså giöres det ock med den andra betningen. Will man sedan hafwa Couleur de Chere, tager man 6. lod garn och later det kokas tils det får den färgen

    Huru Skiedwatnet skall blandas. Afton förut förän man täncker at färga, tager man 2 lod skiedwatn ock dertil Dubbelt så mycket an[n]at rent watn, sedan det är blandat lägges deruti 3. niupor raspat Ängelskt ten, röres omkring någre gånger och täppes glaset wäl til, at det intet slår af sig, och later det sedan stå öfwer natten.

    |124|

    Til 12. lod garn

    1. lod Concionell.

    4. lod Stärckelse.

    4. lod hwit winsten.

    2. lod skiedwatn blandat med 4. lod annat rent watn, och 3. niupor raspat Ängelskt ten.