Lästext
Brännevinsämne
1 4 femtedelar otorkad råg och 1 femtedel kornmalt skicka sig bäst tillhopa så att 4 kappar råg fodra 1 kappa malt, rågen och maltet gröpas för ut.
2 Ett stop färsk jäst tages till 9 kappar säd och vill således till en tunna sparas 2 kannor jäst, är ingen tillgång till så mycket jäst kan man hjälpa under med tunnedrank som ej är gammal, ju starkare dricka ju bättre är dess drank, den svaga är ej pålitlig, en kanna färsk jäst befodrar så stark jäsning som 3 av dranken, äger man alldeles ingen jäst måste man i nödfall bruka dranken.
|95|3 Vatten måste ock vara till hands uti särskilda käril emedan de förut nämde få icke färskas. Om man nu tager 1 tunna gröpt råg och där till ¼ tunna gröpt kornmalt så bör dessa delar i följande ordning tillredas.
4 1. För än man mäskar så tvättas karet [...v]äl, sedan göres eld på gården av enriskvistar då karet stjälpes över tills det utbrunnit, drypes så några droppar svavel med en eldsticka i karet som och i de andra kärilen vilka även gnides med vitlök på sidorna och i bottnarna, sedan sättes karet på sitt ställe.
5 2. Då haves vatten i pannan som kokar och slås först i karet en halv tunnså eller 30 kannor kallt, därefter 2 såar kokat vatten.
6 3. I dessa 3 såar tömmes först råggröpet och makas med rodret väl omkring i karet.
7 4. Sedan öses maltgröpet uti, bredes jämt över rågen med handen, åter slås vatten i pannan att koka.
8 5. Så börjar man att väl arbeta med rodren 2 eller 3 personer, först vid ändarna makas litet i sänder småningom sedan med styrka brädd ifrå brädd fram och åter och följes botten och laggarna utan någon vila tills rodren börjar släppa hvilket mest tål en timma.
|96|9 6. Då säden slipper från rodret slås den 4:de sån kokat vatten där på och kontinueras med arbetet vid pass en halv timma.
10 7. Ökas åter på igen av det kokade vattnet 5:te, 6, 7, 8, 9:de sån, den ena efter den andra som man hinner och arbetas i karet emellan var så med en person, fast icke så strängt som i förstone, sedan skall denna tillmäskning stå i 2 timmar utan att röras. En lat hand vill ej hava rikt förråd på brännvin, så haver man ej ett så stort kar som till en sådan mäskning fordras kan man dela ämnet mitt i tu och bruka 2 käril med halvparten vattnet vardera eller kan man och begynna mäska i det ena och när man öst på 4:de eller 5:te sån och det väl omrört blivit tages sedan mera efter behag, antingen halva eller 4:de delen utur karet och slås det samma i något annat käril, sedan bäres vattnet på i sin ordning och lagas att blandningen blir lika uti 2 kar svalas det fortare.
11 8. När 2 timmar äro förlupna att mäskningen fått stå och sötma då vill det svalas med kallt vatten, ett ämbar i sänder till en halv tunnså och öses ofta tills det hetaste gått förbi.
|97|12 9. Nu tages av den svalade mäskning 3 ämbar eller 9 kannor det tunnaste vilket slås i tinan och blandas med litet kallt tills det håller prov, nämligen varmt vid botten då man sticker handen i tinan, men att liksom något kallt ville märkas ovan efter kring armen.
13 10. Aktas då grant att man slår genast all jästen i tinan och höljer över med någon täckelse att där med befordra jäsningen som gärna sker inom halva timman under vilken stund man öser i karet och svalar av med ännu mera kallt vatten där så skulle omtränga.
14 11. Här måste [...] man äntligen passa på att när jäsningsämnet i tinan jäser upp att man haver samma prov i karet som i tinan, nämligen värma neder vid botten ock liten svalka ovantill, då slås alltsammans utur tinan in i karet och blandas sedan med roder väl tillhopa, bredes 2 täcken över karet, detta skall sedan stå i halvt annat dygn att fröjda sig i sin jäsning tills det lägger sig åter neder igen ock vill brännas hela detta brännvinsämne av 1 och ¼ tunna säd, vill hava 5 stop färsk jäst eller och hjälpas med tunnedrank väl 3 gångor så mycket |98|som av jästen felar. Betjänar man sig av drank och jäst tillika, så slås jästen i tinan och dranken sparas tills jäsningsämnet är färdigt, då öses alltsammans på en gång i karet, ja om hela sån funnes av dranken och man vill låna honom i karet så betalar han sitt rum rikeligen.
15 12. Här på brukas nu den genaste väg och bästa förslag man lärt att bränna, både med lös och inmurad panna, uti klarpannan lägges ett kvarter salt, ½ stop kummil och 2 kakor bröd. Om man ej håller pannan med lagom eld som varken får bränna eller slockna ut haver tunnan ej ständigt kallt vatten utan piporna får taga värma till sig: må man ej skylla förslaget att man ansenligen på uträkningen av brännvinet förlorar även om man låter pannan få bränna vid sig, det förra märkes då pannan antingen sprutar eller giver droppar, sprutar hon då är för mycket eld, dryper hon då behöves mer eld, men om rätt ansas rinner hon jämt som en tråd, det senare åter hjälpes om man vid laggen av brännvinstunnan vill insätta en tapp på ena sidan och tappar ut det ljumma vattnet så sker ombytet |99|med mindre möda och beträffande vederbrännan så, utom den orsak somliga pannors skapnad torde giva där till, förekommas hon då mäskningen blandas väl om att den icke är tjock samt att man rörer flitigt i pannan intill det yttersta att hon börjar bullra vid brädden och liksom jäsa innan man sätter hettan på, med lös panna faller det besvärligare för lågan skull men om eldbrändarna tages bort och glöd läggs i stället då låter den lösa pannan och hantera sig in till dess hon börja koka.