92. Beskrivning på ryssoljans beredning

92. Beskrivning på ryssoljans beredning

Lästext

Beskrivning på ryssoljans beredning

1 1:er Gräves ett hål uti jorden, varuti sättes ett runt stenkäril om en kannas storlek, varöver lägges en ekplanka, uti vilken göres ett hål, varutinnan en blecktratt sättes passande till hålet av en tums vidd och ett kvarter lång, vilken tratt |140|sättes så noga över kärilet, att oljan däruti kan flyta genom bemälte tratt.

2 2:do Tages en gryta om 8 à 10 kannor, uti vilken gammal torr taknäver lägges löst och flatt, varpå lägges ganska torr svatra, Pharmac: Rosmanus Sylwestris (Ledum Palustre flor. Swecie 352:) ungefär fyra händer fulla; sedan sättes ovan på svatran, näver, på kant, till dess grytan bliver full, varpå man stöter med en klubba eller annat, så att det bliver väl packat och hårt.

Vid detta moment iakttages följande:

3 1:mo att nävren är väl besatt med knolar, eller så kallad kart.

4 2:do att de bruna kanterne av nävren avbrytas förut och bortkastas.

5 3:tio att ju torrare svatran är ju bättre.

6 Välves grytan ovanpå förenämnde ekplanka så att centrum av grytan kommer ungefärligen över hålet; sedan lägges ovan och omkring grytan, sand, och därovanpå kolstybbe; så att grytan omkring bliver väl tilltäckt.

|141|

7 4:to Lägges ovanpå själva grytans botten, en koleld, som jämt underhålles, till dess fyllnaden uti den välvda grytan genom bränningen förtäres, var till fordras vid pass nio timmars tid.

8 Med detta fortfares till dess kärilet blir fullt; dock märkes, att grytan avsvalkas emellan varje påsättning.

9 Vid bränningen är anmärkt, att om ekplankan är något sluttande till hålet, rinner oljan fortare neder uti kärilet, och med mindre förspillan.

10 Stenhäll tyckes vara bättre än ekplanka; men järnhäll duger alldeles icke; ty den uppbränner och förtär oljan. På det oljan må rinna bättre och lättare kan man strö uppå svatran 2:ne nypor trippel.

 

 

    Måttenheter

    Måttenheter

    Enligt 1665 års plakat och 1739 års förordning i Sverige.

    Rymdmått

    Flytande varor

    1 åm 157 liter
    1 tunna 125,6 liter
    1 ankare 39,25 liter
    1 fjärding 31 liter
    1 kanna 2,6 liter
    1 stop 1,3 liter
    1 kvarter 0,33 liter
    1 jungfru 8,2 cl

    Torra varor

    1 tunna 146,6 liter
    1 fjärding 18,4 liter

    Viktmått

    Viktualievikt

    1 skeppund 170 kg
    1 lispund 8,5 kg
    1 skålpund 425 g
    1 lod 13,3 g
    1 kvintin 3,32 g

    Järn- och kopparviktens system

    1 markpund (= lispund) 20 marker 8,5 kg
    1 mark (= skålpund) 425 g
    pund = skålpund eller lispund,
    även apoteksvikt, libra medicinalis
    ca 356 g

    Apoteksvikter

    1 liber 356,28 g
    1 uns 29,69 g
    1 drakma 3,71 g
    1 skrupel 1,24 g
    1 gran 61,85 mg

    Myntsorter

    1 daler 4 mark 32 öre

    Faksimil

    Transkription

    Beskrifning på Ryss-Olljans beredning

    1:er Gräfwes ett hohl uti jorden, hwaruti sättes ett runt Stenkiäril om en kannas storlek, hwaröfwer lägges en Ekplanka, uti hwilken göres ett hål, hwarutinnan en bläcktratt sättes paßande till holet af en tums widd och ett qwarter lång, hwilcken tratt |140|sättes så någa öfwer kärilet, at Olljan deruti kan flyta genom bemälte tratt.

    2:do tages en gryta om 8 a 10 kannor, uti hwilken gammal torr taknäfwer lägges löst och flatt, hwarpå lägges ganska torr Swatra, Pharmac: Rosmanus Sylwestris (Ledum Palustre flor. Swecie 352:) ungefär fyra händer fulla; sedan sättes ofwan på Swatran, näfwer, på kant, till des grytan blifwer full, hwarpå man stöter med en klubba eller annat, så at det blifwer wäl packat och hårdt

    Wid detta moment i ackt tages följande

    1:mo at näfren är wäl besatt med knolar, eller så kallad kart:

    2:do at de bruna kanterne af näfren afbrytas förut och bortkastas

    3:tio at ju torrare Swatran är ju bättre.

    Hwälfwes grytan ofwanpå förenämde Ekplanka så at Centrum af grytan kom[m]er ungefärligen öfwer hålet; sedan lägges ofwan och omkring grytan, sand, och derofwanpå kohl-stybbe; så at grytan omkring blifwer wäl tiltäckt.

    |141|

    4:to Lägges ofwanpå sjelfwa grytans botn, en kol-eld, som jemt underhålles, till des fyllnaden uti den hwälfda grytan genom bränningen förtäres, hwar till fordras wid pas njo tim[m]ars tid.

    Med detta fortfares till des kiärilet blir fult; dock märkes, at grytan afswalkas emellan hwarje påsättning.

    Wid bränningen är anmärkt, at om Ekplankan är något sluttande till hålet, rinner olljan fortare neder uti kjärilet, och med mindre förspillan.

    Stenhäll tyckes wara bättre än Ekplanka; men Jernhäll duger aldeles icke; ty den uppbränner och förtär olljan. på det olljan må rinna bättre och lättare kan man strö uppå Swatran 2:ne nypor Trippel.