Anteckningar från Dragsfjärd, Esbo, Helsinge, Jeppo, Korsnäs, Kyrkslätt, Liljendal, Nedervetil, Närpes, Pedersöre, Pyttis, Sibbo, Strömfors och Tenala. – Borga. III

1 Inl. 1928 Vivi Peters.

2 [uppgifter, se faksimil]

3 [förteckning över sagesmän, se faksimil]

4 [innehållsförteckning, se faksimil]

5 Liljendal. Eft. V. B.

Läsförhör

6 Läsförhör hållas ännu i Liljendal men ha dock numera endast karaktären av bibelförklaring. Årets skriftskolungdom förhöres men icke andra. ”Läsardagen” trakteras med kaffe, och middag vid vilken sistnämnda rätterna vanligen äro smörgåsbord, köpt färsk gädda, stek, risgrynsgröt och kaka, systerkaka, med kräm. Andra dagen hålles kalas för vänner och fränder med samma rätter till måltiden. Det dansas icke på detta kalas.

7 Till läsförhörskalaset liksom till varje annat kalas skulle värdinnorna ha med sig ”föring”, några liter färsk mjölk, minst ¼ kilo smör och 1 ost. Sandkransar bjudas ännu på kalasen vanligen till te.

8 Sibbo. Eft. E. E.

Läsförhör

9 Läsförhör hållas icke vidare, endast en s. k. bibelförklaring. För 10 år sedan trakterades läsarna med kaffe och mat och ett kalas hölls samma dag för vänner och grannar. På kalaset serverades smörgåsbord, buljong, stek, pudding och plommonkräm. Det dansades icke.

10 Kyrkslätt Eft. E. V.

Läsförhör

11 Ännu hållas läsförhör i Kyrkslätt men endast barn och skriftskolungdom förhöras. Äldre personer infinna sig för att höra ”förklaringen”. Läsarna trakteras med kaffe och bröd. Kalas hålles samma dag på eftermiddagen för släktingar, bekanta och grannar och då serveras vanligen smörgåsbord, buljong med pastej, någon fiskrätt beroende på årstiden (om möjligt gädda) stek samt någon dessert såsom t. ex. kaka. Det dansas icke på kalaset.

12 Strömfors. Eft. A. L.

Läsförhör

13 Läsförhör med ordentligt förhör hålles ännu i Strömfors och läsarna trakteras med kaffe och bröd samt ett mål mat. Kalas hålles senare samma dag, någon gång endast andra dagen och följande rätter serveras: Smörgåsbord, klimpsoppa, fläsk med makroni, ugnstekt risgrynsgröt, plommonkräm med snömos och sandbakelser. Det dansas icke på dessa kalas.

14 Pyttis Eft. L. H.

Läsförhör

15 Läsförhör hålles ännu, och läsarna trakteras med kaffe och mat. Kalas hålles skilt för släkt och bekanta och till måltiden serveras vanligen en fiskrätt, smörgåsbord, piråg, kött (stek) med makronilåda, klimpsoppa, risgrynsgröt, sviskonsoppa, tårta med hallonsylt.

16 Det har aldrig dansats på ett läsförhör i mannaminne.

17 Helsinge. Eft. L. S.

Läsförhör

18 Läsförhör hållas årligen ännu men inte alltid hemma på gården utan ibland på allmänna samlingslokaler, vanligen ungdomsföreningskusen. Då läsförhör hålles i hemgården, har man även kalas. Läsardagen trakteras alla med kaffe och bröd. ”De förnämligare kvarbjudas till kalaset. Maten består på detta av smörgåsbord, sillsallat, rotlåda med stekt fläsk, leverlåda, stek, stundom gädda med äggsås. Efterrätt är vanligen plommon- eller annan fruktkompott med vispad grädde. Under senare tid har man även börjat bjuda makronilåda med kokt skinka och kokta plommon.

19 I undantagsfall har man på senare tid dansat ringlekar. Under äldre tid dansades aldrig.

20 Helsinge. Eft. E. B.

Läsförhör

21 På ett läsförhörskalas, som hölls i Brutuby, Helsinge på Övre Thors för 15 år sedan serverades följande rätter: Buljong, skinka med kålrotslåda, korvlåda, stek med morötter, gädda med pepparrotssås, smörgåspudding, saftkräm med bakelse. På smörgåsbordet fanns ”aladåb”, tekorv, stekt strömming samt både hemlagade och köpta ostar.

22 Dragsfjärd. Eft. G. K.

Läsförhör

23 Till namnet hållas läsförhör ännu i Dragsfjärd. Personer över 17 år förhöras dock icke utan ha endast infunnit sig för att höra textförklaringen efter förhören. När ”läsfolket” anländer bjudes kaffe med bröd och likaså middagstiden ett andra lag kaffe.

24 Kalas hålles i de gårdar, där man håller på traditionen, men sagesmannen känner ej till rätterna.

25 Jeppo. Eft. O. T.

Läsförhör

26 I Jeppo hålles läsförhör ännu, men endast de yngre förhöras. Numera trakteras endast prästen och klockaren.

27 Närpes. Eft. A. V.

Läsförhör

28 Läsförhör hållas ännu i Närpes, men endast de som gå i småbarnsskola och skriftskola samt de som gått i skriftskola för ett eller två år tillbaka förhöras. Kalas efter förhöret ställer man ännu någon gång till och då äro rätterna vanligen stek, risgrynsgröt med fruktsoppa och pannkaka. Läsardagen trakteras endast prästerna och klockaren.

29 De äldre personerna ha ej förhörts på 25 år, påstår sagesmannen.

30 Korsnäs. Eft. K. A. P.

Läsförhör

31 I Korsnäs hålles nog läsförhör ännu men sällan kalas numera. Tidigare trakterades läsarna med kaffe och middag. Till middag bjöd man stek, risgrynsgröt med fruktsoppa och pannkaka.

32 Pedersöre. Eft. L. T.

Läsförhör

33 Anslutningen till läsförhören är i Pedersöre ännu stor. Läsförhören hållas vanligen på vårvintern (1928 den 12 mars) och alla förhöras. Klockan 10 samlas man i stugan och förrättningen börjar med psalmsång. Prosten kyrkoherden och klockaren äro med. Kyrkoherden eller ”prästen” förklarar en text och pekar under förklaringen på den som bör svara på de av honom framställda frågorna. Efter förklaringen tages en halv timmes paus, under vilken prästerskapet, klockaren inberäknad, får frukost i kammaren. Innan förhöret vidtager sjunges några psalmer, det är ”koralsång”, som man säger. Kyrkoherden slår nu upp kyrkoboken och ropar upp läsarna |17| från de olika gårdarna enligt gårdarnas nummer. Den äldsta i gården uppropas först och sist den yngsta läspliktiga. Om någon är frånvarande anmäler gårdsfolket varför han eller hon icke infunnit sig. Folkskoleleverna förhöras icke och kunna obehindrat bli borta men äldre personer och småskolelever få läsa några katekesstycken. De små förhöras av klockaren. Även så små barn, som icke kunna annat än Gud som haver, Fader vår och andra korta böner utantill äro med.

34 Efter förhöret frågar prästen, vilka som skola gå i skriftskolan under året. Vinpengar uppbäras och aven frivillig kollekt för söndagsskolan. Prosten utdelar lässedlar och gör några frågor |18| ur bibliska historien. Därefter håller han bibelförklaring och läser sist böner. Med psalmsång avslutas läsförhöret.

35 Prästerna bjudas sedan på mat, men ”läsarna” få söka sig kaffe, om de ha bekanta i de närliggande gårdarna.

36 Eft. E. S.

37 Läsförhör hållas ännu i Pedersöre och läsarna trakteras med kaffe. Kalas tillställes icke med anledning av läsförhöret.

38 Tenala. Eft. E. J.

Läsförhör

39 Läsförhör hålles i Tenala ännu och läsarna trakteras med kaffe och bröd. Kalas firas andra dagen. Rätterna vid måltiden på detta kalas äro vanligen: Smörgåsbord med hemgjord ost, aladåb, varmrätt, leverlåda eller rotlåda, buljong, stek, fiskrätt (vanligen gädda) och sötsoppa.

40 Det dansas icke på läsförhörskalasen.

41 Esbo. Eft. M. L.

Läsförhör

42 Alla gamla bondgårdar i Esbo hålla läsförhörskalas ännu men inte just herrgårdarna utom Bodom gård, som håller på gamla traditioner.

43 [Tiburtiusdagen, se faksimil]

44 Kyrkslätt. Eft. A. E.

1 maj. Valborgsmäss

45 Första maj skulle man i sagesmannens barndom klä majstång. En dylik kläddes åtminstone i alla de gårdar, där man hade barn. Stången av granträ, barkad, pryddes med girlander av enris, pappersblommor och granna bleckbitar. I Värby tävlade man om vem som skulle kunna klä den grannaste stången. När arbetet slutats valborgsmässoaftonen och alla fått mat, bjöd husfolket på kaffe och bröd. Karlarna fingo knorrar och så begav man sig till berget, där majeldarna skulle brännas. Stängerna på gårdsplanerna voro då redan i ordning ställda. På berget tändes någon tom tjärtunna och riskvistar hopsamlades även och antändes. Det spelades, dansades och sjöngs som nu midsommaraftonen. Majeldar ha ställvis tänts ännu de senaste åren i Kyrkslätt i synnerhet på gränsen mot Sjundeå, i vilken sistnämnda socken majeldarna skymtade fram på berg och kullar ännu 1928.

46 Nyland 1/5 1928

”Valborgmässa och 1 maj fordom”

47 Folkseder från våra bygderna och från Sverige. Majstänger kläddes för omkring 50 år sedan i Kyrkslätt och minnet av dem lever ännu friskt hos 50-åringar. Likaså firade man sommarens inträde med majbål uppe på höga berg, där tomma tjärtunnor vanligen tändes. Majstången restes på gårdsplanen, och från Värby berättas, att man förr tävlade om vem som kunde förevisa den grannaste stången. I gårdar, där det fanns barn saknades stången aldrig. Stången, som bestod av ett kvistat granträd med en tvärslå nära toppen, så att det hela liknade ett kors, pryddes med girlander av enris, blommor och granna bleckbitar. I toppen fastgjordes en vit, gul eller blå vingel. Stången sparades ej till följande år utan höggs ny varje år. Sedan arbetet för dagen var slutfört, skulle alla ut och fira valborgsmässoaftonen alldeles som man |24| firar midsommar nu. Man spelade och sjöng uppe på det höga berget, där, tjärtunnan tändes, och hemma i gården serverades kaffe och bröd åt alla. Karlarna fingo t. o. m. kaffeknorr. Alla skulle vara med både bönder, torpare och drängar.

48 Kyrkslätt. Eft. A. J.

Slakt

49 Svinen skulle vid slakten rakas och skållas vid bäcken, som fanns nära gården. Man värmde vatten i stugan. Alla som varit med om skållningen skulle vid bäcken få ”stickansupen”.

50 [skrock och talesätt, se faksimil]

51 [tyder, se faksimil]

52 Pedersöre. Eft. L. V.

Bröllop

53 I Pedersöre hålles ännu tvådagars bröllop. De vanligaste maträtterna på bröllopen äro sill, potatissoppa, risgrynsgröt, russinsoppa, färsk kokt strömming med skalade potatis och mjölksås. Andra dagen uppvärmes mat, som blivit över från den första. ”Matbröd” eller ”skåbrö” är även vanligt på bröllop som andra kalas.

54 Pedersöre. Eft. L. V.

Fastlagstisdag

55 I Pedersöre talar man om ”fettisdag”. Då skall man äta kött soppa och plättar. Barnen samla fettisdagen enris och granris och tända brasor. 1928 såg man i Sundby ännu 8 sådana fettisdagsbrasor tända på en gång.

56 Pedersöre. Eft. E. S.

Ost

57 Av råmjölk bereder man ostar, vilka stekas mot brasan i den öppna spiseln. –

58 Halva antalet gårdar i Pedersöre ha ännu enligt sagesmannen, öppna spisar med bakugn samt häll på sidan. –

59 När man slaktade förr tog man ”löjpe” av en kalv och lade skinnet att torka (löpesmagen) Vid ostberedning blöttes skinnet i en mugg med vatten och fylldes därpå med råmjölk och hölls ned i grytan, som man fyllt med råmjölk och lagt svag eld under. När osten började gå ihop ”togs löjpet” bort, och man samlade osten med händerna och knådade den i en filbunk, varpå osten pressades fast och lades på ”ostlotje”, där den skulle stekas mot bräsan. – Av en nyssburen ko kunde man få 3 löjpesostar stora som bröd.

60 Pedersöre. Eft. E. S.

Begravning

61 Begravningar, på vilka två mål bjudas, hållas ännu stundom i Pedersöre. Första målet serveras vanligen salt sill, skuren i bitar, ”påronsteitje”, kokat och ugnstekt kött med potatis, risgrynsgröt kokad i mjölk.

62 Till kvällsvarden bjudes ärtsoppa, kall risgrynsgröt från middagen i varm sötsoppa kokad av blandad frukt. Vid begravning bjudes öl, hembryggt eller kalja köpt i staden.

63 Långnab Lena hette en, som förr gick och mältade i gårdarna. Det kunde inte alla.

64 Pedersöre. Eft. L V.

Talko

65 Ännu har man olika slag av talkor: körtalko, spikperttalko, spillningstalko, spinnantalko och kardantalko.

66 Man bjuder samma mat som på bröllopen i synnerhet på de tre förstnämnda emedan ”karan ska’ arbet’ för assit.” (ingenting)

67 Borgå. Eft. V. S.

Jordbruk

68 När häggen blommar, skall linfröet sås. Fröet provas genom att man lägger det på en trästicka och för denna nära elden. Stickan bör vara våt. Om nu fröet rör sig och sväller, så duger det, men rörs det inte är det odugligt frö.

69 Då spindelväven syns i skogen skall rågen sås. Rågen bör skördas, då strået smäller, när man drar och rycker i det. En bonde räknar, att rågen under normala förhållanden bör skördas sex veckor efter det den blommat.

70 Om det ar gott år på rönnbär, är det även gott rågar.

71 [skrock, se faksimil]

72 [redskap, se faksimil]

73 Kyrkslätt. Eft. O. E.

Svinmat

74 ”Mösen” (Calla palustris) tog man förr ur kärret och kokade bladen till svinmat. – Det dugde inte åt nötkreaturen.

75 Helsinge. Eft. E. J.

Potatismjöl

76 Förr gjorde man potatismjöl hemma i gårdarna och även ännu någon gång, då man har tid att bråka med det.

77 Beredningen sker vid brunnen för det myckna ombytet av vatten. Potatismjöl beredes både av gamla och nya potatis men om man anser sig ha råd därtill, gör man det gärna av nya, emedan mjölet blir bättre. Potatisen rivas på stora rivjärn över en så vid brunnen. En annan så fylles med vatten. Det rivna lägges i ett tätt såll och en person håller sållet över vattensån, medan en annan öser med skopa vatten ur sån i sållet. Vattnet rinner genom sållet och med det följer |39| det fina mjölet, under det ”grumset” stannar i sållet. Detta tömmes och fylles med nya rivor, som få undergå proceduren och så fortsåttet. Sedan fylles sån till bräddarna med vatten och mjölet får en halv dag fälla sig ned på bottenen av sån, innan nytt vatten bytes. De första dagarna bytes två gånger vatten i sån, sedan en gång. Om man vill ha riktigt fint vitt mjöl kan proceduren räcka en vecka men är det skyndsamt med mjölet får detta an efter tre fyra dagar.

Vardagsmat

Kalasmat

84 Kyrkslätt. Eft. A. E.

”Gryning”

85 ”Gryning” (beredning av korngryn) var ett ”karaarbete” och det gjordes på lediga stunder under höstkvällarna. ”Grynstabben” och ”grynstöten” voro redskapen. Av dessa såg grynstabban ut som en vanlig men högre ”huggstabba” och den var gjord av tall eller björk med en stor 3 kvarter djup urholkad grop, i vilken man lade kornet. I bland var också grynstabban försedd med fot. Det fanns olika modeller. ”Grynstöten”, som såg ut som en ”potätskubba” eller potatisstöt, ehuru dock större och tillspetsad i nedre ändan. Den grövre delen av grynstöten, var cirka 5 tunn i genomskärning.

86 Nedervetil. Eft. B. B.

Lådor

87 Numera lagar man både potatislåda, leverlåda och strömmingslåda men förr hade man sällan lådor i Nedervetil.

[Blodmat]

88 Mycket blodmat ätes. ”Steitje” (se Nedervetil saml.) är vanligt både i vardagslag och helg och på kalas.