4 Hitis, Kakskäla, uppt. av Vivi Peters eft. A. G. f. 1878.

Fågelgröt

5 Inälvorna av sjöfågel, s.s. hjärta, magen, fett och ”stannat” stelnat blod hackas fint i en hackho och kryddas med lök och salt. Det hackade kokas i vatten till gröt, som man avreder med rågmjöl. Om man vill ha fågelgröten riktigt god, lägger man även ”äggrommen” eller ”äggmar” i gröten. ”Äggmar” kallas den början till ägg, som om våren finnes hos fåglarna.

6 Hitis, Kaxskäla, uppt. av Vivi Peters eft. A. G.

Färsk fågelsoppa

7 Färsk fågelsoppa kokas som vanlig köttspppa, med kålrot och potatis uti. Även klimpar, som göras av mjölk, ägg, kokta och sönderkrossade potatis och vetemjöl, kokas i fågelsoppan.

8 Hitis, Kaxskäla, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. A. G.

Fågelpalt

9 Av allfågelns inälvor göras paltar. Inälvorna hackas, saltas och blandas med rågmjöl till en tjock deg. Av denna deg formar man med händerna runda paltar, som göras ungefär lika stora som ett hönsägg. Man kokar upp vatten, lägger paltarna i grytan och kokar väl.

10 När man kokar allfågelns kött till soppa, stiger det mycket fett upp på ytan. Detta fett skummar man bort vid kokningen och tager det i förvar. Då man sedan äter fågelpalt, lägger man en liten klick fett på palten, alldeles, som man äter smör och potatis

11 Hitis, Vänoxa, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. M. W. f. 1864.

Fogelsoppa

12 Fågeln plockas och rensas, så att man tager bort alla inälvor. Sedan fågeln invändigt tvättats, lägges den att ligga i vatten och urvattnas några timmar.

13 Fågeln upptages ur vattnet, placeras i en gryta och överhälles med nytt vatten, i vilket den får koka. När köttet är mjukt, tillsätter man i klyv skurna potatis och kålrotsskivor. Soppan kryddas med kryddpeppar och salt.

14 Hitis, Vänoxa, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. M. W. f. 1864

Simppaltar

15 Simppaltar lagas av simp- eller torsklever. Levern lägges i ett fat, rågmjöl röres i med en sked, så att blandningen blir ”som en salva”. Denna blandning öses sedan med sked i simphuvuden, vilka kokas i vatten. Det blev så gott, att man nästan hade lust att äta simphuvudet med.

16 Hitis, Högsara, uppt. eft. E. S. f. 1889.

Idpalt

17 Innanmätet av iden (lever rom, hjärta, fett m.m.) tages och hackas. När allt är hackat, gör man paltblandningen i ett fat. Fint hackad lök och salt tillsättes, och rågmjöl blandas till. Denna blandning lägges med sked in i idhuvuden, vilka kokas i vatten.

18 Hitis, Biskopsö, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. A. L. f. 1888

Blodpalt eller kalvpalt

19 Färsk blod blandas med rågmjöl. Lök, finhackad, och salt tillsättes. Degen rullas till små runda bullar, sedan man lagt litet pölsa i varje palt. Paltarna kokas, och sedan lagar man en sås av mjölk och rågmjöl och häller över paltarna.

20 Hitis, Kaxskäla, uppt. 1921 Vivi Peters eft. A. G.

Rompalt

21 Mörtar ha stora rommar. Av mörtrom bereder man därför gärna rompalt. Man tager rommen ur fisken, klämmer sönder den och tillsätter salt. Rågmjöl tillblandas, så att det blir en tjock deg. Av degen formas paltar, och dessa kokas i vatten.

22 Rompaltarna ätas med smör.

23 Hitis, Biskopsö, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. U. A.

Palt av bastufett

24 I Hitis kan man laga palt av allt, t. o. m. av ”bastufett”. Detta sistnämnda är fett, som stannat på åsen och spetten, där man palvat kött. Fettet samlas i ett fat och rågmjöl röres i fettet, tills man får en tjock deg. Denna formas till paltar, som kokas i vatten. Palten ätes som den är utan smör och annat.

25 Hitis, Vänö, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. M. A.

Stuvade abborrar

26 Abborrarna rensades och fjällades samt kokades. När de voro kokade, stuvade man dem med deras egen sås. I spadet hälldes nämligen litet ättika, smör, socker, dill och lök tillsattes. Såsen avreddes med rågmjöl.

[Stuvade simpor]

27 Simpor stuvas alldeles på samma sätt, sedan man först snott skinnet av dem.

28 Hitis, Högsåra, uppt. av Vivi Peters eft. V. J. f. 1884.

Fisk

29 Simporna kastar man inte bort i Hitis som i några socknar (t. ex. Iniö) utan äter dem gärna. Dock skär man bort huvuden, innan de kokas. Simphuvuden läggas i stället att koka i strömmings eller annan fisksoppa för att man skall få bättre smak på denna.

30 Ål och lake, som fångas här, ätes sällan av allmogen, dock i någon gård här och var s.s. till ex. i några gårdar på Högsåra.

31 Flundra kokar och äter man gärna. Den stekes också och anses då som en läckerhet.

32 ”Bottan” (helgeflundra) fångas någon gång, men den kastar man bort.

33 Hitis, Biskopsö, uppt. av. Vivi Peters eft. U. A f. 1846.

"Beså"

34 Av brungräddad sötsurlimpa kokade man den bästa ”beså”. Vatten kokades upp, och i vattnet bröt man stycken av sötsurlimpa eller också vanligt surbröd, varefter anrättningen fick koka. Smör och socker tillsattes. ”Besån” fick koka, till det blev en jämn gröt.

35 Någon gång kunde man även tillsätta några hårda ostbitar, som fick koka i ”besån”.

36 Den som bakade ”svartbröd” kokade ”beså” på detta. Det var huvudsakligen sådana, som inflyttat till socknen västerifrån. ”Svartbröd” kallas för resten i Hitis ”brungräddat” bröd.

37 Hitis, Högsåra, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. E. J. f. 1848.

"Döjda rötter"

38 Kålrötter kokades i litet vatten så länge, tills allt vatten kokat in i rötterna och grytan var som glacerad av sirap, som kokat ur rötterna. ”Döjda rötter” åt man med gravfisk (lätt saltad), antingen strömming eller sik.

39 Värdinnan i någon större gård kokade stundom kålrötter i en stor gryta, som kunde draga omkring trettio kannor, i brännhuset. Alla i byn, den som bara ville, fingo gå till brännhuset och smaka på de goda rötterna. En annan gång kokade en annan värdinna och bjöd alla i byn i sin tur.

40 Hitis, Vänö, uppt. 1923 av V. Peters eft. M. A. f. 1857

Äggrätt

41 Skummad mjölk hälldes i en gryta för att kokas upp över elden. I ett fat vispade man ägg och fint vetemjöl. När mjölken i grytan kokade upp hälldes äggblandningen i mjölken. Rätten, som ”skär sig”, (blir som ost) är mycket god och stärkande.

42 I de andra byarna i Hitis säger man, att Vänöborna koka ägg som annat folk potatis. De menade därmed att man på Vänö hade så god tillgång på sjöfågelägg.

43 Hitis, Kaxskäla, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. A. G.

Ärtsoppa

44 Man lade ärter i kallt vatten, för att de skulle bli litet mjuka, innan man lade dem i ärtsoppsgrytan, där de kokades under tre, fyra timmar. Fläsk skuret i tumslånga skivor lades att koka bland ärterna. Ibland högg man med yxa en halvad fårboge, som man gnagat köttet av, i små stycken och kokade dessa ben bland ärterna. När skalen lossnade och flöto upp på ytan, skummade man dem i koämbaret.

45 Ingefära kryddade soppan. Ingefära hade man alltid på lager. Om söndagen stoppade gummorna en bit i fickan, förrän de gingo till kyrkan. De tuggade på ingefära, om de blevo sömniga under predikan.

46 Hitis, Kaxskäla, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. A. G.

Mjölgröt

47 Vatten kokades upp och med en kräckla irördes rågmjöl sålunda att man ”trillade” skaftet av kräcklan mellan handflatorna. Stundom kryddade man mjölgröten med anis men ej alltid.

48 Överbliven mjölgröt stektes följande morgon i smör till frukost, då man haft mjölgröt till kvällsvard. Stundom kokade man också upp mjölk på den överblivna gröten.

49 När man tröskade den första rian råg skulle man till kvällsvard samma dag ha nyrågsgröt, d. v. s. mjölgröt kokad av rågmjöl, som i hast malats på handkvarn av den nya rågen.

50 Hitis, Kaxskäla, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. A. G.

Potatisgröt

51 Potatis skalas, kokades och stöttes till mos med potatisstöten, sedan man silat bort vattnet. Man hällde nytt vatten i grytan, och kokade upp de söndestötta potatisen ånyo. Därpå avredde man gröten med rågmjöl, som irördes med en kräckla. Gröten fick koka ännu en gång upp ordentligt men ej alltför långe, ty då bev den ej god. Krydder tillsattes ej här.

52 När potatisen kokat upp och mjölet lägges i, puttrar och ”spottar” gröten, så att man måste akta sig för att gröten skall stritta på händerna. Man kan lätt få brännsår.

53 Potatisgröt åt man ofta med surmjölk.

54 Hitis, Biskopsö, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. U. A. f. 1846.

Köttsoppa

55 Nötkött hugges i små bitar och kokas först i vatten. När köttet är mjukt kokat, tillsättes kålrötter, som man skalat och skurit i skivor. Efter en stund ilägges skalade och kluvna potatis. Soppan kryddas med kryddpeppar och stundom lök.

56 Under tiden soppan kokar lagar man klimpdegen i ett fat. Man har i soppan kokat hela potatis för klimpberedningen. Då dessa äro mjuka, pressar man dem till mos med en sked i ett fat. Ägg och mjöl tillsättes, och degen bearbetas med skeden. Med denna formar man av degen klimpar, som lägges att koka i grytan en stund, innan denna skall|22||20| lyftas av. Klimparna få nämligen icke kokas länge, ty då gå de sönder.

57 När man lägger klimparna i grytan, sjunka de till bottnen av grytan. Då de en efter annan flutit upp till ytan, vet man, att de äro kokade och kan lugnt lyfta grytan av elden.

58 Förr var köttsoppa kalasmat, men numera användes den mest i vardagslag.

59 Hitis, Kaxskäla, uppt. av Vivi Peters eft. A. G. f. 1878.

Blodpalt

60 Blodpalt gjorde man om hösten efter storslakten, då man hade tillgång på blod.

61 Man utspäder färsk blod, med litet vatten och saltar det. Därefter knådar man rågmjöl i blodet, så att det blir en hård deg. I handen formar man sedan runda paltar, som kokas i saltat vatten. Detta måste koka upp, förrän paltarna läggas i. Några lade talg uti varje palt, andra litet pölsa.

62 Paltarna få koka ungefär en timme, då de tagas upp ur grytan, och radas på stora stenfat. Man kunde spara paltarna|24||22| flera dagar och värma upp dem ånyo antingen hela eller skurna i skivor.

63 Sagesmannen har hört, att några även äta spadet, som paltarna kokat uti, dock har ingen gjort det i hennes by utan spadet slås bort.

64 Blodpalt är en gammal rätt som allt ännu någon gång lagas.

65 Hitis, Högsåra, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. E. J.

Jul

66 Julaftonen skulle man förr äta palt och kokt fläsk, färsk fisk, korngrynsgröt, senare risgrynsgröt och pannkaka.

67 På Högsara har man så långt sagesmannen minns tillbaka ätit färsk gädda julaftonen, men i Vänoxa och på Biskopsö koka de julkvällar vanligen lutfisk och laga även potatislåda eller leverlåda.

68 Julmorgonen skulle alla tjänare och barn i gården få ett helt jästbröd och en halv ost samt dessutom en stor julkringla, hembakad av skopdeg. Denna kringla var stundom så stor, att man kunde träda armen genom ena|26||24| öglan och så bära den på armen.

69 På begravningar gingo gästerna med den sista kaffekoppen som bjöds även en sådan kringla, ehuru mindre än julkringlan.

70 Julmorgonen skulle man tända två talgljus i varje fönster; man hade borrat två hål i ett bräde på vilka ljusen stodo stadigt, så att det ej kunde bli eldsvåda. Även i ladugården skulle det vara upplyst. Där hade man små oljelampor.

71 För omkr. 64 år sedan upplyste man ännu ladugården i Kasnäs och tände ljus för alla kreatur.

72 Hitis, Högsåra, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. V. J.

73 Julmorgonen skulle korna få mjöldricka och bröd. Hästarna fingo havre och bröd.

74 Hitis, Högsåra, uppt. 1921 av Vivi Peters, eft. E. J. f. 1848

[Påsk]

75 Till påsk skall det i Högsåra vara lutfisk och memma. I Vänoxa äter man memma och ägg under påsken.

76 I Högsara kokar man däremot inte lutfisk till julen men väl i Vänoxa.

[Fettisdagen]

77 Fettisdagen skulle man äta ärter med fläsk. I ärtsoppan kokades en halva av ett fårhuvud fettisdagen, eljes hade man fläsktärningar i den.

78 Hitis, Kaxskäla, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. e. A. G. 1878.

Lutfisk

79 När man ställer till kalas och inte har färsk fisk eller tycker att det är finare att ha lutfisk, så tänker man på att laga denna i ordning ett par veckor före kalaset. Fisken lägges i kallt vatten för att mjukna. Efter ett par dagar häller man bort vattnet och börjar luta fisken. Aska och kalk lägges över fisken och rent vatten hälles på. Fisken måste stå i luten åtminstone fyra stundom fem dagar. Därefter sköljer man askan och kalken av fisken, som måste sköljas i flera vatten. Man radar fisken i ett annat kärl, en fjärding vanligen och häller rent vatten över den. Varje |30||29|dag måste man byta rent vatten på fisken. Efter en vecka är nu fisken urvattnad, och då kan man när som helst koka den.

80 Om lutfisken är lös, så mås man salta vattnet, i vilket den kokas, eljes inte. Då vattnet kokar upp, ilägges fisken, som kokas över jämn svag eld, så att den ej kokar sönder.

81 Lutfisk serveras med sås av mjölk, avredd med vetemjöl.

82 Hitis, Högsåra, uppt. 1921 av V.Peters eft. V. J. f. 1884.

Hästskötsel

83 Morgon och kväll ger man hö åt hästen. Kl. 6 på morgonen får hästen hö och klockan sju eller åtta hackad halm, på vilken man häller ett ämbar vatten. Man rör om i baljan ett par gånger med en greja och strör havremjöl (stundom blandat med en tredjedel rågmjöl) på halmen. Detta kallas ”syrpa”. Klockan 12 får hästen ”syrpa” igen och även klockan sju på kvällen. När man givit ”syrpan” åt hästen om kvällen, får den strax hö därefter. Hästen dricker vatten tillika med ”syrpan”.

84 Förr satte man en halmkärve i ena hörnet av spiltan och ett ämbar vatten i det andra,|32||31| därmed fick hästen reda sig bäst den ville.

85 Före en resa får hästen en kappe havre, och på resan giver man havre och vatten åt den. Några väta havren, förrän de ge den åt hästen. Vid högtider och tyngre körslor får hästen alltid havre och om julmorgonen litet brännvin på havren, så att den skall springa bättre hem från julkyrkan.

86 Hitis, Kaxskäla, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. A. G. f. 1876.

Kalasmat

87 Vanlig mat på kalas för tjugo år sedan var makaronilåda, potatislåda, russinsoppa, mannagryns- och risgrynspuddingar med saftsås.

88 Nu har man på kalas stek, köttbullar och köttfärs, olika stuvningar och saft soppa samt en sockerkaka till desert.

89 Under krigsåren förenklades kalasrätterna betydligt. Man kunde t. o. m. servera ris- eller mannagrynsgröt.

90 Hitis, Vänoxa, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. M. W. f. 1864.

91 Förr skulle det egentligen vara ”piråg” på ett större kalas eller bröllop. Men att laga piråg för hundra femtio personer på ett bröllop blev stundom för dyrt. Man bytte därför ofta ut pirågen mot ”lingonkaku”. Matsedeln var i regel denna:

92 Grynlådan skulle serveras med skirat smör.

93 Hitis, Högsåra, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. E. J. f. 1848.

94 För femtio år sedan hade man ännu på alla kalas sju eller åtta rätter, numera endast fyra eller högst fem. Matsedeln för 50 år tillbaka var följande:

95 Pannkaka har inte varit kalasmat så långt tillbaka sagesmannen minns. Bjöds vid talko, skördetider, högtidkvällar i gården o. dyl.

96 Hitis, Biskopsö uppt. 1921 av Vivi Peters eft. U. A.

97 Sallat hade man alltid förr som första rätt på kalas, men numera ringaktar man den.

98 Köttsoppa serverade man också förr på kalas. Detta gör man icke nu utom i Kasnäs, där den ännu förekommer på kalas.

99 Hitis, Högsåra, uppt. 1921 av Vivi Peters eft. E. J f. 1848.

Potatislåda

100 Tre liter potatis kokas och stötes, sedan spadet silats bort. Ett skedblad, socker, en näve vetmjöl stötes väl in i potatisen. För att få blandningen att sötna lägger man en handduk på grytan, och ett lock på och flyttar grytan på ett varmt ställe Om den år väl söt, så har blandningen ”lösnat” efter en halv timme. Blecklådor smörjas och blandningen öses i dem. Lådorna gräddas i lagom ej allt för stark ugnsvärme.

101 Om sötningen misslyckas, så måste man stöta några tag i blandningen och sedan låta den stå och sötna igen.